Till slut sprack Jöken

Ett besked som var föga mer än ett försök att blott till synes gå Vänsterpartiet till mötes. Ett samtal är ett samtal, inte en förhandling.

Hyresgästföreningen liksom Fastighetsägarna deltog ju dessutom faktiskt i utredningsarbetet, och lämnade särskild yttranden i utredningens betänkande. Eventuella ytterligare synpunkter kommer framföras i kommande remissvar. Löfvens utlovade samtal skulle alltså i praktiken egentligen inte tillföra mycket.

En bluff som också Vänsterpartiet synade. Dadgostar meddelade följaktligen att man nu inte är främmande för att fälla regeringen om det så är Sverigedemokraterna som lämnar in begäran om misstroendevotum. Något som det senare partiet å sin sida inte var sent att ta fasta på då man strax därefter lämnade in detsamma.

Det här försatte de borgerliga i en knepig sits.

Å ena sidan fanns det så att säga praktiska skäl som talade emot förfarandet. Det är ändå riksdagsval nästa år, och många partiaktiva skulle se det som ett slöseri med både energi och pengar ifall denna situation i längden leder till ett extra val. ”Det är inte optimalt”, som Ebba Busch (KD) kommenterade saken under gårdagen.

Å andra sidan har både Moderaterna och Kristdemokraterna under tidigare år sagt sig vara redo att fälla regeringen ”så fort det finns möjlighet för det”. Att i en omröstning rösta avstå och låta Löfven sitta kvar skulle vara detsamma som att ge regeringen ett formellt sett starkare mandat eftersom M och KD tidigare röstat nej till regeringen.

Att det vore önskvärt att byta ut den nuvarande regeringen mot en borgerlig sådan är självfallet. Men det förefaller mycket osannolikt att någon annan regering än en ”Löfven III” skulle kunna ta vid under denna mandatperiod ändå.

Såvida inte Centerpartiet ändrar sig, så klart. Då skulle det finnas jordmån för förändring. Men, det kommer inte ske. Annie Lööf (C) lär hellre äta upp sin högra sko än att ersätta en socialdemokratisk regering med en borgerlig sådan om det krävs stöd från Sverigedemokraterna.

Alternativt att, som Busch frågade sig, Vänsterpartiet släpper fram en borgerlig regering i utbyte mot att man ej driver frågan om friare hyressättning.

Ställd inför ett sådant scenario är det inte otroligt att Löfven och Lööf släpper frågan för att hålla kvar nuvarande regering vid makten.

Löfven målar upp det som att oppositionen – som bara använder sig av sina parlamentariska verktyg – oansvarigt försätter Sverige i en kris mitt i brinnande pandemi. Det är överdrivet. Det är snarare så att den i sig själv motsägelsefulla konstruktionen som heter Januariöverenskommelsen nu till slut faller sönder på grund av dess egna interna motsättningar. Förr eller senare skulle denna dagen komma då Jökens inneboende konflikter skulle leda till att den sprack. Partier som driver politik mot sin egen övertygelse. En överenskommelse som bygger på isolering. En regering som bygger på att riksdagsmajoriteten ska rundas.

Det är ironiskt: Jöken slöts för att stänga ute ytterkantspartierna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, från inflytande. Nu är det just de som driver regeringen mot ruinens brant.