Till sedlarnas försvar
När betalade du med sedlar och mynt senast? Bor du i Kalmar län var det förmodligen ett tag sedan. När Riksbanken nyligen utkom med sin årliga betalningsrapport visade det sig att länets invånare är bland de mest benägna i landet att använda sig av digitala lösningar. Vid frågan ifall man använt sig av kontanter vid sitt senast köp svarade knappt tre procent att de hade det. Jämför med Dalarna eller Örebro – där uppgav nästan 18 procent av invånarna att de betalade kontant.
”Oavsett livssituation måste ju alla köpa mat och mediciner.”
Skillnaden länen emellan är intressant. Den visar att kontanterna på sina håll har sin omistliga plats, i ett samhälle där många gjort sig av med plånboken till förmån för korthållare. 99 av 100 kronor som befinner sig i cirkulation är digitala. Samtidigt kan omkring en miljon vuxna i landet av olika skäl inte betala digitalt. Det kan röra sig om personer med funktionshinder, som saknar personnummer eller som nekats bankkonto. Att inte kunna betala med fysiska pengar gör vardagslivet ännu svårare. Oavsett livssituation måste ju alla köpa mat och mediciner.
Detta påpekas i Betalningsutredningens slutbetänkande, som presenterades i fredags. Anna Kinberg Batra, som agerat särskild utredare, menar att den tekniska utvecklingen har gått ytterst fort de senaste åren – exempelvis har betalningslösningen Swish enbart funnits i ett decennium, medan lagstiftningen halkat efter på området.
Förvisso ska inte staten ligga före entreprenörerna, poängterar hon under fredagens pressträff. Samtidigt går det inte att bortse från det faktum att möjligheten att betala och ta emot betalningar är en del vår samhällskritiska infrastruktur. Verksamheter som tillhandahåller livsnödvändiga varor bör därmed vara skyldiga att ta emot kontanter.
Lagstiftaren ska inte ligga före entreprenörerna, poängterar Kinberg Batra under fredagens pressträff. Men att upprätthålla ett fungerande samhälle torde ju ligga i statens intresse. Bara det faktum att vi är ett av få EU-länder som saknar statlig elegitimation på högsta säkerhetsnivå – BankID är privatägt – borde oroa fler.
Här finns givetvis även en beredskapsaspekt. Vi måste kunna handla även vid kris och krig. Ett alltjämt osäkert omvärldsläge har fått många svenska att fundera över hemberedskapen och därmed bege sig till närmaste bankomat. Betalningsmöjligheten måste finnas även när elsystemet inte är stabilt. Därför fastslår utredningen att Skatteverket ska kunna bevilja undantag från kraven på kassaregister vid höjd beredskap. Det vore mycket klokt.
En sak är säker. Även om utvecklingen gått snabbt är digitala betalningslösningar är här för att stanna. Vi kommer troligtvis aldrig gå tillbaka till en tid då det inte ansågs smått gammalmodigt att ge barnen kontanter i födelsedagspresent. Därför bör vi helhjärtat omfamna framtiden – men med en dos sunt förnuft.
