GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Till försvar för lägerelden

Ny forskning vittnar om public service-bolagens betydelse för demokratin.
Ledare • Publicerad 11 juni 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Empiriskt tuggmotstånd utlovar Kalmarbördige föreståndaren Jonas Ohlsson vid forskningsinstitutet Nordicom vid Göteborgs universitet i boken ”Public service - en svensk kunskapsöversikt.

Skriften når offentligheten samtidigt som regeringen inleder sitt arbete med att formulera direktiv till en ny public service-utredning. På fredagen mötte kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) medieföretag, fackförbund och antal representanter för minoriteter samt funktionsvarierade i en hearing i Stockholm.

Public service är en av vår tiders lägereldar som samlar och utgör basen för samtal och kunskapsförmedling.
Public service är en av vår tiders lägereldar som samlar och utgör basen för samtal och kunskapsförmedling.Foto: Ruud, Vidar

Göteborgsforskarnas bok borde höra till kunskapsunderlaget. Där finns ett välkommet fokus på innehåll. I svensk debatt har formfrågor istället fått en överväldigande dominans. Inte för att det finns behov av förändringar som ytterligare markerar Sveriges Radios och Sveriges Televisionens självständighet från regeringen. Men politiskt kan förslag från den tidigare rödgröna regeringen om att grundlagsfästa public service-bolagens oberoende förstås som inlägg i en annan debatt; att understryka ett svenskt hot mot fria medier som egentligen inte finns. Att grundlagsreglera bolagen står emellertid i strid med svensk grundlagstradition och skulle skapa en stat i staten. Initiativen handlade mer om inrikespolitik än om mediepolitik.

Public service-utmaningarna är andra. TV-tittandet och radiolyssnandet är i en enorm förändring. Streamingtjänster som sänder kvalitetsserier utmanar SVT. Alla går i dag runt med hörlurar och lyssnar på poddar. Allmän tv och radio står i dag inför samma slags problematik som pressen; den unga publiken är svåruppnåelig. I längden påverkar det legitimiteten för bolagen eller i vart fall för motiveringen av en årlig budget på åtta miljarder kronor från skattekollektivet. Ett smalare public service vänder sig till färre och får därmed legitimitetsproblem, ett tittar- och lyssnarmaximerande låter emellertid kvantiteten stå över kvaliteten.

I antologin från Nordicom understryks dock några viktiga utgångspunkter som rör bolagens roll. En första som är viktig i svensk debatt är avfärdandet av vanliga och sällan motiverade påståenden om redaktionernas påstådda vänsterlutning. Någon systematisk politiskt gynnande går inte att finna, konstateras det av professor Bengt Johansson. Däremot betonas det att vidare forskning behövs när det gäller annan journalistik än nyhetsredaktionernas. Där kan det tilläggas att journalistupproren inom public service där medarbetare krävt en identitetspolitisk agenda med en rapportering inriktad på bland annat hudfärg faktiskt rubbat förtroendet, även om ledningen reagerade hårt. Där kan man med referens till Jonas Ohlsson tugga vidare.

En annan slutsats av fil dr Anna Maria Jönsson är att journalistiken i Sveriges Televisions nyhetsprogram skiljer sig från konkurrenternas. De är mer inriktade på politik och mindre kommersialiserade. TV4.s politiska bevakning är också mer inriktad på spelgestaltning.

Det borgar för vilket konstateras i en annan empirisk studie att bolagen de facto bidrar till bättre utbildade medborgare. Slutsatsen backas också upp av internationella forskningsstudier. I miljöer där public service är starkt har invånarna högre kunskaper än där kommersiella etermedier dominerar.

”Den typen av argument har märkligt nog förminskats och hånats samtidigt som många i andra sammanhang i en tid av splittring med rätta efterlyser sammanhållande institutioner, gemensam kunskap och symboler.”

Den typen av argument har märkligt nog förminskats och hånats samtidigt som många i andra sammanhang i en tid av splittring med rätta efterlyser sammanhållande institutioner, gemensam kunskap och symboler.

Public service-bolagen är inte den enda garanten för demokrati. Inte en aktör som får växa för stark gentemot den fria pressen. Inte en aktör som inte ska kritiseras eller debatteras. Men likväl en av de lägereldar och samlingspunkter som ett samhälle behöver.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.