Annons

Tid för ansvar och sammanhållning

Den svenska traditionen av säkerhetspolitisk sammanhållning bör prägla valrörelsen.
Ledare • Publicerad 7 maj 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Sveriges och Finlands statsministrar besökte i veckan Tyskland för att bland annat diskutera eventuella medlemsansökningar.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Mycket tyder på att Sverige kommer att följa Finland och söka medlemskap i Nato inom några veckor, i god tid för Natos toppmöte den 29-30 juni. Därefter följer en anslutningsprocess, som resulterar i att samtliga nuvarande medlemsstaters parlament ska ratificera utvidgningen. Finland verkar hoppfullt om att detta ska kunna klaras av under 2022.

Sverige kommer alltså, om de pågående partisamtalen landar i en överenskommelse om att Sverige ska söka Nato-medlemskap, att vara kandidatland under höstens valrörelse inför riksdagsvalet den 11 september.

Annons

Vi måste utgå från att Ryssland, som redan höjt tonen, kommer se intresse av att störa den svenska och finska medlemskapsprocessen. Att döma av tidigare ryskt agerande är det skrämseltaktik som kommer användas. Vi talar med andra ord om risk för informations- och påverkansoperationer, undergrävande av svenska beslutsfattare, eventuellt kränkningar av svenskt luftrum och vatten, möjliga IT-angrepp mot samhällskritiska offentliga och privata aktörer och funktioner, eller omflyttning av militära resurser inom Ryssland.

Det är nödvändigt att partierna som står bakom en medlemsansökan håller ihop och försvarar den under anslutningsprocessen och därefter. Inte en millimeterstor öppning bör finnas för Ryssland att använda för att bända isär dem.

Vänsterpartiet, liksom troligen miljöpartiet, avvisar svenskt Nato-medlemskap. Men övriga partier, som bedöms vilja se svenskt Nato-medlemskap, behöver gemensamt försvara detta.

Därmed kan man se en valrörelse i två spår framför sig. Det ena spåret behöver vara att förklara hur landets säkerhetspolitiska läge ser ut och varför medlemskap i Nato är viktigt. Det behövs också folkbildning om Nato som organisation och om hur Nato fungerar.

”Det ena spåret behöver vara att förklara hur landets säkerhetspolitiska läge ser ut och varför medlemskap i Nato är viktigt. Det behövs också folkbildning om Nato som organisation och om hur Nato fungerar.”

2016 skrev jag boken ”Sverige i Nato” med tesen att vi då hade tid för folkbildning och diskussion. Nu finns inte den tiden innan en medlemsansökan, men behovet av kunskapsspridning finns kvar också därefter. Här finns att lära av EU 96-kommitténs arbete, efter det svenska medlemskapet i EU.

Det andra spåret i valrörelsen kommer säkert handla om hushållens ekonomiskt allt mer pressade situation. Inflationen ökar och räntorna stiger. Priserna på el, bränsle och mat stiger, bland annat på grund av effekter av kriget i Ukraina.

Gängrelaterat våld kommer sannolikt också att finnas högt på valrörelseagandan, liksom polisens befogenheter, dimensionering och effektivitet. Skolan hör liksom vården till de frågor som väljarna alltid prioriterar högt och så lär det bli också inför årets val.

Det finns en god svensk tradition av sammanhållning i säkerhetspolitiken. 2022 är det mycket viktigt att detta präglar valrörelsen. Sverige avgör självt vår säkerhetspolitiska tillhörighet.

Sveriges självbestämmande ska värnas gentemot eventuella ryska påtryckningar. Det behöver folkbildas om Nato.

Därutöver finns goda möjligheter till ordinarie valrörelsedebatt kring inrikespolitiska frågor.

Sten Tolgfors är tidigare försvarsminister (M)

Sten Tolgfors
Annons
Annons
Annons
Annons