Ta hotet mot Svenonius på allvar
Skadegörelse. Hemfridsbrott. Ja brottsrubriceringen efter klottrandet på finanslandstingsrådet i, Mönsteråsbördiga Iréne Svenonius, kan uppfattas som bagatellartade.
Det har varit ett återkommande problem när brott riktats mot politiker, journalister eller högre tjänstemän på grund av uppdrag och tjänst. I det nattliga klottret på Svenonius bostad uttrycks inte direkt hot. Men intrånget på hennes och familjens hemfridszon är i sig något mycket obehagligt. Aktivisterna i så kallade ”anti”fascistisk aktion (AFA) har ju återkommande gjort sig skyldiga till grovt våld. De är inga man vill möta i sin egen trädgård. Nattetid.
Om de nu kan anträffas väntar en intressant process. Borta är tiden då brotten bagatelliserades. Nu finns nämligen en ny straffskärpningsklausul i brottsbalken (29:2) som innebär att brott mot förtroendevalda ska ses som en försvårande omständighet i bedömningen av straffvärdet. Regeln har än inte prövats i någon högre domstol. Kännbara straff kan således vänta de som här angripit det demokratiska systemet.
Det är den rättsliga dimensionen. En annan är att inte heller i det offentliga samtalet bagatellisera brott mot demokratin, även när ingen fysiskt skadas. Både vit makt-rörelsen och den autonoma vänstern använder likt den organiserade brottsligheten de subtila hotens taktik. Så sprids rädsla och tystnad. Varje gång brotten förminskas vinner demokratins fiender medan dess vänner och bärare förlorar.
