Organisationen, som består av 35 medlemsländer, har arbetat fram en definition som ringar in skillnaden mellan kritik av staten Israel och hur dagens antisemitism kan ta sig uttryck. En punkt i den definitionen formulerar att det är antisemitism att peka ut bildandet av staten Israel som ett rasistiskt projekt och därmed neka det judiska folket självbestämmande. Sverige, likväl som exempelvis Storbritannien, Frankrike, Tyskland och USA, har antagit IHRA:s definitionen och lagt den till grund för arbetet mot antisemitism.

De anklagelser om apartheid som olika anti-israeliska grupperingar och extrema bojkottrörelser riktar mot Israel är uttryck för antisemitism i modern form. Anklagelserna om apartheid görs i syfte att demonisera och på så sätt bilda opinion för totalbojkotter av Israel, ”Kauft nicht bei Juden” (köp inte av judar).

Men, trots att IHRA är ett svenskt initiativ och trots att Sverige sedan i mars i år och ett år framåt innehar ordförandeskapet har det inte uppmärksammats nämnvärt, vilket är anmärkningsvärt.

I början av veckan ägde den första sessionen i plenum under det svenska ordförandeskapet rum i Stockholm. I den israeliska delegationen ingick bland andra representanter från Förintelsemuseet Yad Vashem (hand och namn på hebreiska) i Jerusalem. Masha Pollak-Rozenberg, som är chef för Yad Vashems arkiv, berättade att arbetet med att gå igenom arkiv i Ukraina hade fått avstanna. Kriget får konsekvenser på alla områden.

Den socialdemokratiska regeringen försöker genom sin ambition att förbättra relationerna med den judiska staten Israel att fullfölja Göran Perssons linje, en linje som har rötter i partiet. Andra falanger inom Socialdemokraterna har dock befunnit sig i en anti-judisk och anti-israelisk sfär.

Några exempel är det tidigare kommunalrådet i Malmö Ilmar Reepalu (S), som menade att judar måste ta avstånd från Israels politik och förminskade allvaret i hatbrotten mot judar samt SSU i Skåne som skanderade ”krossa sionismen” i förstamajtåget häromåret. Kollektivt ansvarsutkrävande, osynliggörande av hatbrott och uttryck för att vilja krossa Israel som judarnas hemland är obehagliga påminnelser om fördomarna och om att Israel och judar inte mäts med samma måttstockar som andra.

Ordförandeskapet och IHRA förpliktigar. I en tid då anti-israeliska lobbygrupper även förmått påverka organisationer som Amnesty att rikta apartheidanklagelser mot Israel är det avgörande att kunskapen om vilka uttryck dagens antisemitism tar sig når ut brett. Att exempelvis sprida IHRA:s definition i skolundervisningen vore en bra vaccination mot antisemitism.