GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sverige och Finland ska gå hand i hand

Sverige och Finland går i otakt när Ryssland söker konflikt med Väst.
Ledare • Publicerad 6 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
President Sauli Niinistö tar emot statsminister Magdalena Andersson. Banden över Östersjön måste förstärkas när Ryssland trappar upp retoriken mot Väst.
President Sauli Niinistö tar emot statsminister Magdalena Andersson. Banden över Östersjön måste förstärkas när Ryssland trappar upp retoriken mot Väst.Foto: Heikki Saukkomaa

Banden till Finland, till den forna östra rikshalvan, underströks när statsminister Magdalena Andersson i traditionell ordning gjorde sin första utrikesresa till Helsingfors. Och vikten av att gå i takt med Finland betonas i den svenska säkerhetspolitiska retoriken. Avståndstagandet till Natomedlemskapet har åtskilliga gånger motiverats med att en anslutning till försvarsalliansen skulle försämra Finlands strategiska läge. Finland skulle därmed bli inklämt mellan Ryssland och Nato.

Det argumentet har med åren fallit allt mer i värde. Och nu är det helt irrelevant efter att Moskva trappat upp tonläget mot Västvärlden.

Som ett svar på den allt mer aggressiva retoriken från Röda Torget deklarerade Finlands president, Sauli Niinistö, i sitt nyårstal att landet har all rätt att söka medlemskap i Nato.

Budskapet från Kreml den senaste tiden går inte att misstolka. Samtidigt som stora ryska trupper förlagts nära gränsen till Ukraina har Moskva deklarerat att svenska och finska anslutningar till Nato skulle få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”. Det obehagliga i Moskvas agerande är också att dess krav på att dela upp Europa i intressesfärer är kompromisslöst. Det går inte att hitta mellanvägar. Ryssland kräver att Nato inte upptar nya medlemmar vilket är detsamma som att inskränka staternas nationella oberoende. Rysslands grannländer ska bli ett slags lydstater som ingår i Moskvas egen intressesfär.

Svenska försvaret har med anledning av den militära upptrappningen utanför Ukraina höjt sin beredskap. Den svenska regeringen har hittills undvikit att i officiella sammanhang kommenterat den ryska upptrappningens konsekvenser för Sverige.

Ja försvarsminister Peter Hultqvist deklarerade före jul att Sverige ”varken nu eller senare” ska gå med i Nato. Därmed frånhänder sig den svenska regeringen ett verktyg att använda i fall utvecklingen fortsätter att gå åt fel håll. Och den svenska regeringen visar att axeln Stockholm-Helsingfors är bruten. Länderna går i otakt.

Nato är inte allt. Suveräniteten måste vi själva i stor utsträckning ta ansvar för. Det finns också alltid en osäkerhet om när Natos bindande regel om kollektivt försvar börjar att gälla. Därför är också bilaterala avtal med andra Natoländer och i andra samarbeten viktiga för att trygga svensk säkerhet. Men Nato är hörnstenen i den gemensamma säkerheten, även när USA flyttar sitt fokus till Stilla havet. Och vem tror i dag att den negativa utvecklingen i Ryssland kommer att vändas? Vem tror på demokratisering och islossning?

”Det är också en gåta varför en svensk Natooption inte är tänkbar för Socialdemokraterna”

Det är också en gåta varför en svensk Natooption inte är tänkbar för Socialdemokraterna. Om ett medlemskap efter decennier av neutralitet och alliansfrihet kräver en helomvändning - i retoriken - fungerar en Natooption som en mer mjuk omläggning av den säkerhetspolitiska linjen.

Optionen är inte optimal såtillvida att den skjuter ett medlemskap på framtiden. Vad är det för kris som ska utlösa den? Inträffar en kris kan det också vara för sent att lämna in en ansökan, som dessutom kan komma att avvisas av Natoländerna.

För Socialdemokraterna är ändå en Natooption en möjlig väg ut ur återvändsgränden. Den har möjlighet att framstå som en god svensk kompromiss om säkerhetspolitiken som skulle bidra till också en starkare förening av det nordiska samarbetet.

Finlands sak är faktiskt fortfarande vår.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.