Sverige måste upprätthålla folkrätten
På onsdagen föll domen i Karlskrona tingsrätt. 44-åringen som anslutit sig till den Al Qaida-kopplade gruppen Mujahedeen Fi Ash-Sham döms till fyra månaders fängelse.
Den 44-årige mannen hade låtit sig fotograferas med döda kroppar när han arbetade för terrorgruppen. Därför var bevisningen god. Att posera med döda kroppar ansågs vara sådan förödmjukande behandling att det utgjorde folkrättsbrott. Under de senaste 15 åren har det blivit vanligare att svenskar anslutit sig till terror eller milisgrupper utomlands. Försvarshögskolan har tidigare uppskattat antalet till 267 stycken som anslutit sig till Islamiska staten (IS) mellan 2012 och 2016.
Onsdagens dom är viktig. Sverige har internationella förpliktelser att leva upp till. Svenska medborgare som deltar i folkrättsbrott ska ställas inför rätt. Det följer både av svensk rätt och internationell rätt. Domen är därför välkommen.
Särskilt anmärkningsvärt är att mannens advokat gick till angrepp mot ett av åklagarsidans vittnen (SVT Nyheter 14/10 2022). Per Gudmundsson, tidigare bland annat ledarskribent på Svenska Dagbladet och kommunikationschef för Kristdemokraterna, kritiserades för att vara rasist. Gudmundsson lade ansenlig tid på att opinionsbilda om svenskars kopplingar till våldsbejakande islamism, långt innan det hade nått den allmänna debatten. Därför figurerade han även som vittne i rättegången.
”Men kritiken är ändå talande för den naivitet som funnits.”
Möjligtvis var kritiken mot Gudmundsson bara en strategi för att så misstro kring ett viktigt vittne. Men kritiken är ändå talande för den naivitet som funnits. När fokuset har hamnat på grupper som främst lockat människor med utländskt påbrå, har det kunnat avfärdas som främlingsfientligt. Därför hämmades länge debatten. Viktig lagstiftning kom därför på plats sent.
Att fälla personer som anslutit sig till terror- eller milisgrupper utomlands är i regel svårt. Bevisning är svårt att ta fram. I princip kan straff endast utdömas i de fall då det finns vittnen eller någon dokumentation. I det aktuella fallet var bilder från 2012 avgörande.
Flera andra länder, som Storbritannien och Norge, hade en lagstiftning som förbjöd deltagande i terrorgrupper utomlands redan vid den tiden. Att bevisa att någon anslutit sig till en grupp som begår brottsliga handlingar är enklare än att bevisa varje enskilt brott. Deltagande i en sådan grupp bör vara ett brott i sig. Först 2016 fick Sverige en sådan lag. Eftersom den inte har kunnat tillämpas retroaktivt har många kommit undan straff. Fler borde ha lyssnat på debattörer som Gudmundsson som lyfte problemet i tid. Sannolikt har många kunnat undgå rättsskipningen för att möjligheterna att utreda brott är så begränsade.
Sverige står nu bättre rustat för att hantera denna typ av mål. År 2017 fälldes exempelvis en man för delaktighet i folkmordet i Rwanda. Det är viktigt att Sverige tar sitt ansvar enligt folkrätten. Varje land har ett ansvar att upprätthålla den internationella rätten. Särskilt när det gäller brott mot krigets lagar och mot mänskligheten.
