GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sverige kan inte ducka eller gömma sig för Putin

Ducka, gömma sig eller söka skydd? Så formuleras vägvalen för den lilla staten i statsvetenskaplig forskning. De två förstnämnda alternativen ter sig idag överspelade.
Ledare • Publicerad 22 mars 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

När statsvetaren Douglas Brommesson ska hålla sin installationsföreläsning som professor på Linnéuniversitet sätter lärosätets kommunikationsavdelning upp kameran för att kunna tillgängliggöra presentationen. Tidpunkten kunde inte kommit lämpligare när år av forskning ska presenteras för forskarkollegor, studenter och en intresserad allmänhet. ”Småstaters utrikespolitik i en hotfull värld”.

Gömmandets strategi har spelat ut sin roll.
Gömmandets strategi har spelat ut sin roll.Foto: Sergei Grits

Till kategorin småstater hör i dag Sverige. ”Ibland har Sverige hört till medelstora stater som när vi sågs som en normentreprenör i utrikespolitiken, men med de militära hoten i förgrunden är Sverige åter en småstat”, förklarar Brommessson.

Vad säger då den etablerade forskningen om småstatens möjliga vägval i den internationella politiken?

I den statsvetenskapliga litteraturen ryms tre olika modeller för vilken ”grand strategy”- vilken bred utrikespolitisk strategi - som en småstat till naturen extra sårbar kan välja för att trygga sin suveränitet.

En väg är ”gömma sig-strategin”, (hiding) som bygger på att den lilla staten försöker ställa sig utanför stormakternas blickfång. ”Få lyckas”, förklarar Brommesson. Denna taktik fungerar bara så länge som stormakter accepterar agerandet. Därför ses den som riskabel. Lägg därtill att stater som sagt sig vara neutrala sällan fullt ut verkligen är det.

”Lägg därtill att stater som sagt sig vara neutrala sällan fullt ut verkligen är det.”

En andra väg är ”söka skydd” - shelter seeking - det vill säga att alliera sig med starkare stater. Det ger en säkrare position men kan också leda till att en mindre stat blir utlämnad till en stormakts välvilja eller dras in i dess konflikter.

Och den tredje vägen - duckandets strategi - hedging - innebär att den lilla staten söker goda relationer med båda sidor. Det kan också handla om avståndstagande, men risken för underkastelse är också tydlig. Finland under det kalla kriget är ett exempel på denna tredje väg.

Att Sverige är på väg bort från ”gömma sig” strategin står helt klart. Brommesson varnar dock för vad han kallar ”rollstress”. I kriser ställs frågan på sin spets både inom och utom landet om vad ett land som Sveriges position är. ”Vi ser en gradvis justering, men det råder osäkerhet om var Sverige är på väg”.

Ja, till vilken idealmodell kan Sverige numera föras?

Det svenska vägvalet – den så kallade Hultqvistdoktrinen – att genom cirka 20-bilaterala avtal med främst Natoländer trygga Sverige suveränitet kan ju, frestas man att lägga till, sammanfattas som en väg mellan gömmandets strategi och söka-skydd strategin.

Professor Douglas Brommesson.
Professor Douglas Brommesson.

Sverige vill ha försvarsförpliktelserna från Nato, men ger å andra sidan inga förpliktelser till Nato. Statsminister Magdalena Andersson har ju under senare tid påpekat att Natos försvarsgarantier är ömsesidiga och sett det som ett problem.

Men mellanvägens strategi medför också att Sverige måste söka strategiska samarbeten i högre grad med Natoländer för att åtnjuta säkerhet, såsom deltagandet i specialförbandsinsatsen i Mali, än om Sverige varit medlem. Så länge Sverige har ett slags skuggmedlemskap kommer också amerikanska plan och fartyg som i nuläget förstärker Sveriges försvar omnämnas i termer av rutinövning - eftersom de inte är här inom ramen för en Natoförsvarsplanering.

Det är rimligen som Brommesson säger att Hultqvistdoktrinnen är ett sätt att undvika en uppslitande intern S-debatt”, men att ducka eller gömma sig för Putin ter sig i dag som en minst osäker strategi.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.