Svensk pressetik inför rätta
När den finländska Antivaccin-aktivisten Linda Karlström stämde den svenska staten för att Sveriges Televisions program Vaccinkrigarna kränkt hennes rättigheter höjde få ens på ögonbrynen. Vaccinkrigarna hade belönats med guldspaden och Karlström gav i programmet stöd till konspiratoriska idéer om en ”ny världsordning”.
Nu kan Karlströms agerande tvinga fram en större förändring av svensk medieetik eller till och med lagstiftning. Stockholms tingsrätt konstaterar nämligen i en enig dom att Sverige inte uppfyller Europakonventionens bestämmelser i vad avser skyddet för privatlivet. Inom ramen för det medieetiska systemet kan nämligen inte journalistiska arbetsmetoder prövas vilket i detta fall innefattade falska identiteter och dolda kameror. Det är endast publiceringen som kan prövas i efterhand.
Tingsrättens dom utgör inget vägledande avgörande och ärendet lär gå vidare till Svea hovrätt och kanske också för att avgöras av Högsta domstolen. En vidare syn på tryck- och yttrandefrihet för journalister i Sverige ställs då åter mot Europarättens starkare värn av privatlivet.
”En vidare syn på tryck- och yttrandefrihet för journalister i Sverige ställs då åter mot Europarättens starkare värn av privatlivet.”
En utveckling som innebär att domstolar kan pröva om journalistiska arbetsmetoder är ”försvarliga” och att yrkesetiken regleras i lag är i vart fall inte något önskvärt. Möjligen kan en tuffare självreglering som kan pröva avvägningen mellan allmänintresse och rätten till privatliv när det gäller arbetsmetoder vara en tänkbar nödutgång. Men en ”felaktig” reglering i framtiden kommer att sätta hämsko på granskande journalistik i läsarnas, lyssnarnas och tittarnas tjänst.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.