Annons

Svensk pressetik inför rätta

Ett rättsligt avgörande kan komma att begränsa den granskande journalistiken.
Ledare • Publicerad 15 mars 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

När den finländska Antivaccin-aktivisten Linda Karlström stämde den svenska staten för att Sveriges Televisions program Vaccinkrigarna kränkt hennes rättigheter höjde få ens på ögonbrynen. Vaccinkrigarna hade belönats med guldspaden och Karlström gav i programmet stöd till konspiratoriska idéer om en ”ny världsordning”.

Stockholms tingsrätts avgörande underkänner delar av det svenska medieetiska systemet.
Stockholms tingsrätts avgörande underkänner delar av det svenska medieetiska systemet.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nu kan Karlströms agerande tvinga fram en större förändring av svensk medieetik eller till och med lagstiftning. Stockholms tingsrätt konstaterar nämligen i en enig dom att Sverige inte uppfyller Europakonventionens bestämmelser i vad avser skyddet för privatlivet. Inom ramen för det medieetiska systemet kan nämligen inte journalistiska arbetsmetoder prövas vilket i detta fall innefattade falska identiteter och dolda kameror. Det är endast publiceringen som kan prövas i efterhand.

Annons

Tingsrättens dom utgör inget vägledande avgörande och ärendet lär gå vidare till Svea hovrätt och kanske också för att avgöras av Högsta domstolen. En vidare syn på tryck- och yttrandefrihet för journalister i Sverige ställs då åter mot Europarättens starkare värn av privatlivet.

”En vidare syn på tryck- och yttrandefrihet för journalister i Sverige ställs då åter mot Europarättens starkare värn av privatlivet.”

En utveckling som innebär att domstolar kan pröva om journalistiska arbetsmetoder är ”försvarliga” och att yrkesetiken regleras i lag är i vart fall inte något önskvärt. Möjligen kan en tuffare självreglering som kan pröva avvägningen mellan allmänintresse och rätten till privatliv när det gäller arbetsmetoder vara en tänkbar nödutgång. Men en ”felaktig” reglering i framtiden kommer att sätta hämsko på granskande journalistik i läsarnas, lyssnarnas och tittarnas tjänst.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons