unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Styrmedel som styr fel

Regeringens miljöbilssatsningar är dåliga.
Var fjärde miljöbil som har fått bonus av staten väger över två ton.
Var fjärde miljöbil som har fått bonus av staten väger över två ton.
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Riksrevisionen skrädde inte orden i den nya granskning där man tittat på miljöbilspremien, supermiljöbilspremien, bonus-malussystemet, nedsatt förmånsvärde för miljöbilar, koldioxiddifferentierad fordonsskatt och fordonsskattebefrielse.

Kritiken från granskningsmyndigheten tar upp många bristfälligheter i regeringens utförande av miljöbilspremier. En stor del handlar om att satsningarna har varit oförutsägbara. Premier och definitioner har ändrats flera gånger sedan införandet, vilket gjort det svårt för konsumenter att ta långsiktiga beslut. En bil som var det bästa och mest subventionerade valet på inköpsdagen, har snabbt kunnat ändras och blivit mycket dyrare än beräknat bara efter någon månad.

Bonusarna har heller inte blivit jämnt fördelade i landet. Över 80 procent av de som åtnjöt stödet var bilägare i Sveriges storstadsregioner. På landsbygden valde en högre andel bilägare att fortsätta köpa ”malusbilar” (bilar med högre utsläpp än 95 gram koldioxid per kilometer). Bilpreferenserna vid nyköp kanske hellre har handlat om säkerhet och pålitlighet, snarare än miljötrendighet enligt regeringens växlande definitioner.

Samma bristfälliga stringens genomsyrade regeringens sänkning av kraven för att få kalla en bil för miljöbil i höstas. Elva nya bilar kvalade efter sänkningen in i definitionen varav sju av dem var tunga Volvomodeller vars miljövänlighet kan debatteras. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) gick tidigare i veckan ut och sa att ”Vi behöver se till att biltillverkarna tar sitt ansvar”. I ljuset av regeringens handlande ter det sig dock som att denna ambition främst gäller utländska tillverkare. Det är ännu ett exempel på att det inte är klimatet som kommer främst för Miljöpartiet, trots att det enligt egen utsago utgör deras existensberättigande.

Riksrevisionens rapport kritiserar bristen på ”information om de miljömässiga konsekvenserna av styrmedlen trots att själva syftet med styrmedlen är att minska utsläppen av framför allt koldioxid.” Vilket sammanfattar problemet i stort med de klimatsatsningar som härstammar från regeringen.

Kärnan i kritiken mot regeringens klimatsatsningar är att de ofta inte är kostnadseffektiva. Små utsläppsminskningar har kostat mycket pengar.

Riksrevisionen har räknat ut att den samhällsekonomiska kostnaden för att subventionera in nya bilar på marknaden är 160 000 kronor. För varje ny bil. Om man räknar utsläppsminskningarna som dessa miljöbilar tillför, så blir priset 6000 kronor per ton minskade koldioxidutsläpp. Detta pris kan ställas i proportion mot exempelvis att fånga in ett ton koldioxid från industriutsläpp som beräknas kosta 1 000 kronor, eller att betala för att minska utsläpp utomlands som kan kosta 200 kronor per ton.

Att riksdagspartier tävlar om vem som åsidosätter störst del av budgeten till klimatsatsningar blir intetsägande om klimatsatsningarna man ämnar göra leder till liten klimatnytta. Genom åren har dessa premier till miljöbilar kostat över 13 miljarder. För 2019 och 2020 avsätts 3,1 miljarder kronor för klimatbonus, vilket gör det till det näst största inom utgiftsområde 20.

Dyra och ineffektiva klimatsatsningar är inte bara ett slöseri med skattepengar, det drar också undan benen för större utsläppsminskningar. Ju billigare utsläppsminskningar man gör, desto större går det att göra. En insikt man förväntat sig av en regering som tar klimatet på allvar.

Läs mer

Emmaboda

Ett fall av covid-19 i kommunal verksamhet

Ett fall av bekräftad covid-19 har konstaterats inom en av kommunens verksamheter.

”Jag vill återställa delningstalen”

Emmaboda

”Jag vill återställa delningstalen”

Bildningsnämndens ordförande Emma Åhlander-Hansson (M) verkar för att återställa delningstalen inom förskolan.

Avslöjar: IKO-stjärnan kan bli borta länge

SHL

Avslöjar: IKO-stjärnan kan bli borta länge

”Jag hänvisar till vår lagläkare.”

Förskolepersonal tar strid mot underbemanning

Emmaboda

Förskolepersonal tar strid mot underbemanning

”Varje torsdag framöver kommer vi att bära de brandgula tröjorna.”

De varnar för okänd sjukdom – drabbar tusentals svenskar

Kalmar

De varnar för okänd sjukdom – drabbar tusentals svenskar

”Att testa sig om man har misstankar är A och O.”

Insändare: ”Vad har gått snett när mobilen är viktigast?”

Insändare

Insändare: ”Vad har gått snett när mobilen är viktigast?”

”Vilket konsekvenstänk finns där?”