Stöldligorna stjäl samhällskontraktet
En gång i tiden var södra Småland ett farligt område. Mord och våld hörde till ”kulturen” i gränstrakterna mot Skåne och Danmark. Sedan kom de lugna seklen. Social kontroll, religiositet och tillit medförde att brottsligheten låg under medel i Sverige.
De senaste åren har vi sett en annan utveckling som påminner om södra Smålands närhet till kontinenten. Stöldligorna som opererar på landsbygden har förvandlat trygga områden till otrygga. Det handlar inte bara om egendomsvärden utan också oron över att möta inbrottstjuvar i hemmet eller på tomten. Och känslan av att i sitt eget hem mötas av förödelse. Konsekvenserna är stora. När Brottsförebyggande förra året mätte det regionala förtroendet för polisen hamnade Kalmar län i botten. Det eroderade samhällskontraktet materialiseras av nattpatruller och tal om medborgargarden där grupper utan särskild utbildning, utan kontrollinstanser och utan legitim organisation i ryggen agerar ordningsmakt. Att inbrottsvågen så sällan uppmärksammats nationellt är för många brottsoffer också demoraliserande.
I ett val där väljarna på landsbygd och landsort väger tyngre än tidigare lägger nu Moderaterna fram en rad förslag för att komma åt stöldligorna. Det är ett komplicerat juridiskt område. Moderaterna vill som tidigare skärpa straffen för inbrott genom att införa rubriceringen ”inbrottsstöld”. Redan i dag bedöms dock inbrott i permanentbostad som grov stöld. En ny rubricering lär inte medföra att fler kan knytas till specifika brottsplatser genom exempelvis dna-spår.
Får vi komma med ett förslag: Skulle det vara möjligt att bedöma innehav av stödgods från inbrott i permanentboende som grovt häleri - precis som stölderna i dag betraktas som grova? Gränsen för grovt häleri går i dag vid omkring 225 000 kronor. Det skulle underlätta polisens och åklagarnas arbete.
Hur komplicerat det är att gå från förslag till lag, från vad som upplevs som sunt förnuft till författning illustreras också av förslaget om att tullen ska ges befogenheter att stoppa utförsel av misstänkt stödgods.
Juridiskt tekniskt råder fri rörlighet mellan EU-länder och ska tullen ingripa mot utförsel krävs det att det finns restriktioner för just varan ifråga, såsom det i dag finns för vapen, kulturföremål eller pengar. Om tullen har svårt att hålla koll på införsel av smugglade varor är naturligtvis frågan också hur myndigheten ska hinna med granskning av utförsel.
Fast det är i vart fall positivt att en politisk kraft inte bara betraktar tullen som intäktskälla till statskassan utan framför allt som en betydelsefull brottsbekämpande aktör.
Att tullen i dag ligger under finansdepartementet och inte under Justitiedepartementet vittnar annars om vilket perspektiv som alltför länge vägt allra tyngst. Ska förtroende för rättsstat och polis återupprättas - och Smålandslänen återfå sin historiska trygghet - bör tyngden i tullens vågskålar viktas om.
