GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Benjamin Dousa: Stök-skolan hotar Sveriges framtid

Stöket i Sveriges skolor får alldeles för lite uppmärksamhet i den skolpolitiska debatten. Det tar tid från viktig undervisning och stör pågående inlärning. Hur kan politiker och väljare acceptera att våra skolor hör till de stökigaste i världen?
Benjamin DousaSkicka e-post
Ledare • Publicerad 1 januari 2022
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Barometern Oskarshamns-Tidningen politiska etikett är moderat.
Ovanligt lugn. Stök bromsar inlärningen i skolan.
Ovanligt lugn. Stök bromsar inlärningen i skolan.Foto: Henrik Montgomery/TT

Om fem minuter av en 40-minuterslektion går åt till att lugna ned klassen, i stället för undervisning, motsvarar det att eleverna missar ett helt skolår under grundskolan. I svensk skola uppger 34 procent att det tar lång tid att få igång lektionerna, klart över OECD-genomsnittet. Och i TALIS-undersökningen uppger svenska lärare att 20 procent av lektionerna går till annat än lärande och undervisning. Stämmer siffran motsvarar det nästan två studieår i grundskolan.

Benjamin Dousa, vd Timbro.
Benjamin Dousa, vd Timbro.

Sverige sticker ut när det kommer till oordning och ett destruktivt arbetsklimat för lärarna visar enkätundersökningar. Av 33 länder var det bara i Brasilien som hot och glåpord är vanligare än här. Fyra av tio barn uppger att ljud och oreda är förekommer ofta under lektioner, vilket också är klart över OECD-genomsnittet. Trots att vi vet att arbetsminnet, där själva inlärningen äger rum, är känsligt och behöver skyddas mot distraktioner, har vi låtit stök bli vardag i svensk skola.

För några år sedan gjorde Skolverket en ordentlig kartläggning av hur mobilanvändandet påverkar undervisningen. Tusentals besöks- och telefonintervjuer, och enkätundersökningar med elever, lärare och rektorer gav ett skrämmande resultat. Nästan två tredjedelar av alla tycker att undervisningen störs varje dag av mobiltelefoner. Eleverna själva, som borde vara partiska, uppgav lite oväntat att de i stor utsträckning blir störda av både sina egna och andras telefoner.

”Det finns antagligen många förklaringar, men en viktig anledning är att vi har svikit lärarna och inte backar upp dem mot gnälliga föräldrar.”

Hur kunde det bli så här? Det finns antagligen många förklaringar, men en viktig anledning är att vi har svikit lärarna och inte backar upp dem mot gnälliga föräldrar. Ett aktuellt exempel är läraren på Neptunisskolan i Malmö som tröttnade på en stökig klass och kallade 15-åringarna för ’’fucking jävla femåringar’’. Efter att eleverna slängt sudd och bråkat på lektionerna var det kanske inte ett felaktigt epitet, även om lärare ska undvika att svära i klassrummet. Händelsen filmades och en kränkt mamma la ut det hela på Facebook. Läraren har nu sagt upp sig. Ett annat exempel var när en högstadielärare i Lidköping lyfte bort en elev som placerat en soffa mitt i gången, satt sig ned och vägrat flytta på sig. Barn- och elevombudsmannen stämde läraren, och fallet gick hela vägen upp till Högsta Domstolen.

Stöket är en av skolans största problem. Varken väljare eller politiker borde acceptera nu gällande ordning.

Benjamin Dousa är vd för tankesmedjan Timbro,

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.