Stöd för ett EU som inte längre finns
Just när den svenska befolkningen hade byggt upp en entusiasm för EU‚ förändras unionen till något annat. Det är det motsägelsefulla läge som politiken måste förhålla sig till, på ett betydligt mer framåtsyftande och genomtänkt sätt än vad som sker idag.
Utvecklingen framgår av två aktuella opinionsmätningar. Den ena, från SOM-instititutet i Göteborg, visar att det svenska EU-medlemskapet har ett synnerligen starkt stöd. Andelen positiva är nästan dubbelt så stor som året innan Sverige gick med i unionen. Andelen negativa, sexton procent, har aldrig tidigare varit så låg. Ännu färre vill lämna EU.
Men lika starkt som EU-stödet är, lika starkt är motståndet mot fördjupning av samarbetet. Inte ens bland de starkaste EU-anhängarna finns någon entusiasm för exempelvis gemensam finanspolitik.
Problemet är att EU i och med pandemin kommer att gå just i denna riktning.
Krisen har tydligt visat att Europa är ensamt i världen. Att bygga trygghet och säkerhet på stöd från Trumps USA är en ren chansning, att sätta hoppet till Kina är ett ännu värre alternativ. I en undersökning som tankesmedjan European Council on Foreign Relations har gjort i nio EU-länder framgår att medborgarna vill ha en tätare union.
I Spanien och Italien vill åtta av tio tillfrågade ha närmare EU-samarbete. I Portugal, Polen och Spanien räknar stora grupper med att det främst är EU:s institutioner som kommer att stötta återhämtningen. Detta är också den utveckling politiken har tagit, med ett gigantiskt EU-paket som ska finansieras genom att medlemmarna lånar gemensamt.
I Sverige är förväntan på EU-stöd betydligt lägre. Pandemin har, till skillnad från i andra länder, inte förändrat världsbilden eller uppfattningar om Europa. En minoritet säger att medlemsstaterna bör dela på den ekonomiska bördan av krisen.
Oavsett vad man anser i sak innebär detta att Sverige glider längre ifrån huvudfåran och centrum i EU-debatten. Här finns det skäl till oro över den svenska EU-politiken, som idag mest handlar om att säga nej till förslag som andra kommer med.
Just för att svensk opinion sticker ut, måste svensk politik förmå att respekt och övertyga andra. I annat fall vaknar väljarna upp i ett helt annat EU än det de stödde. ”Stödet för EU kan påverkas om det blir aktuellt med gemensamma finansiella åtaganden och om det tas fler steg för att stärka EU:s autonomi gentemot omvärlden”, skriver Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson vid SOM-institutet. En sådan förtroendeförlust ger politiken inte intryck av att kunna hantera.
