unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Sten Tolgfors: Stå på offrets sida

Skolan skall stå på mobbade barns sida.
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Vad är det som gör att skolan ofta har så svårt att hantera mobbning och våldsamma elever?

Skolan bör i högre grad polisanmäla mobbning, skriver Sten Tolgfors.
Skolan bör i högre grad polisanmäla mobbning, skriver Sten Tolgfors.

Skollagen säger: ”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.” Arbetsmiljölagen gäller i skolan.

När en elev utsatts för våld eller mobbning i skolan är det skolans skyldighet att stoppa kränkningarna, återupprätta eleven och göra allt som står i dess makt för att det inte skall ske igen. Skolan skall stå på offrets sida.

Skollagen säger att huvudmannen är skyldig att utreda kränkningar och vidta ”de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.”

Men subjektet i skolans arbete blir ofta fel, det vill säga fokus läggs på förövaren och offrets intressen försvinner. Offret kan till och med bli blir ett verktyg i skolans arbete med förövaren.

När något allvarligt skett involveras lärare och skolledning. När skolsköterskan plåstrat om offret får hon ofta klara sig själv. Det är inte ens alltid att föräldrarna kontaktas.

Varför?

Det är inte ovilja som ligger bakom, det beror på skolans skyldigheter att agera.

Skolan är skyldig att utreda den elev som ger sig på andra. Skollagen: Om en elev ”vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds.” Därmed flyttas fokus från offer till förövare och åtgärder centreras kring förövaren.

Det kan finnas anledning till orosanmälan till socialtjänsten. Hemmet engageras. Kanske BUP aktiveras. Men bygger ett nät av åtgärder kring förövaren och det är bra.

Men skolan har ett problem till, som faktiskt är minst lika viktigt som stöd till förövaren. Det är att återvinna den utsattes förtroende för vuxenvärlden, som bär ansvar för den miljö där kränkningen skett. Här brister det för ofta.

Utredningen och åtgärder kring förövaren är sekretessbelagda. Det betyder att skolan inte kan informera offret om åtgärder som vidtas mot förövaren.

Så plötsligt kan den som utsatts för våld tillfrågas om hon är beredd att bli vän med förövaren, som en del i förövarens åtgärdsplan. Att försöka återupprätta relationer kan vara en relevant del av en åtgärdsplan. Den som ger sig på andra hamnar ofta utanför gruppen och elevers minne av vem som skadat andra sitter djupt.

Problemet är när frågan ställs utan att skolan fullgör sin viktigaste uppgift – att återupprätta offret. Att förklara att det som skett är oacceptabelt, att ingen har rätt att ge sig på henne och att skolan kommer att göra allt som står i dess makt för att hindra att det sker igen. Skolan ska redovisa för den drabbade vilka åtgärder som vidtas för dennes trygghet och återvinna elevens förtroende genom att verkställa dessa åtgärder. När offret är redo för det – då, men först då, och i sådant sammanhang, kan frågan ställas om den som drabbats är beredd att ge förövaren en ny chans.

En hel del av det som kallas mobbning är i själva verket brott: misshandel, olaga hot och förtal.

Det råder anmälningsplikt för våld i skolan – men inte till polisen, utan till rektor och huvudman. Det gör att unga som polisen senare möter begåendes våldsbrott på stan kan vara okända för dem. Det är viktigt att skolan polisanmäler och att inte offret tvingas göra detta själv, med tanke på påtryckningar och ökad utsatthet.

De som ger sig på andra i skolan löper ökad risk för senare kriminalitet. Därför vinner alla på att mobbning och våld omedelbart stoppas i skolan

Sten Tolgfors

före detta försvarsminister och handelsminister, och numera verksam som konsult.