GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Stärk säkerheten på OKG, nu!

En stor drönare har siktats över kärnkraftverket i Oskarshamn. Det sker samtidigt med det upptrappade militära hotet i Östersjön.
Ledare • Publicerad 15 januari 2022 • Uppdaterad 15 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Greenpeace igen eller antagonistiska aktörer? Ja vad är det som händer när stora väderoberoende drönare under natten till lördagens observerats utanför samtliga Sveriges kärnkraftverk. Nej, antikärnkraftstorganisationer skulle knappast utnyttja denna stund till att skapa oro. Därför inger flygningarna fruktan. Stor fruktan.

Drönare upptäcks samtidigt som Ryssland mobiliserat kring Ukraina, hotar Sverige och Finland samt skickar in landstigningsfartyg i Östersjön. Svenska försvarsmakten har som ett svar på den ryska aggressionen förstärkt truppnärvaron på strategiskt viktiga Gotland där stridsvagnar nu syns på Visbys gator redo att försvara gutarna.

Att angripa en reaktor eller skapa oro kring säkerheten är ett av många inslag i den moderna hybridkrigföringen.

Därför är det allvarligt att drönarna inte neutraliserades. Just att vi inte vet vad som sker inger fruktan. En potentiell angripare skulle också kunna meddela OKG att det är en miljöorganisation som vill testa det fysiska skyddet. Miljöorganisationer har ju flera gånger tidigare tagit sig in i bakom stängslen vid kärnkraftverken för att visa på ”svag” säkerhet. Det stressar organisationen, ja hela svenska kärnkraften.

Sverige är sent ute när det gäller att öka skyddet vid våra reaktorer.

Från och med den första februari kommer bolaget Vesper Group att tillsammans med Avarn Security svara för säkerheten på OKG dygnet runt.

Det är en rejäl förstärkning av det fysiska skyddet vid Simpevarp som dock inte räcker för att möta antagonistiska aktörer.

Vesper Group förstärker skyddet av OKG.  Nu förstärks bevakningen av ett bolag med erfarenheter från konflikter i Irak och Afghanistan.
Vesper Group förstärker skyddet av OKG. Nu förstärks bevakningen av ett bolag med erfarenheter från konflikter i Irak och Afghanistan.Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

Vesper Group uppmärksammades under hösten för bolagets deltagande vid evakueringen av tidigare tolkar och lokalanställda vid den svenska ambassaden i Kabul, Afghanistan. Bolaget har under flera år svarat för bevakning och personskydd vid bland annat den svenska ambassaden i Kabul. Företaget som startades av en tidigare operatör vid de svenska specialförbanden har under åren rekryterat tidigare operatörer från just specialförbanden, polisens Nationell insatsstyrka och piketgrupperna vid polisen. Ledande anställda har också erfarenhet från Säkerhetspolisen. Vesper Group som i dag är Stockholmsbaserat har intressant nog också sitt ursprung i Karlsborg där jägarförband och specialförband utbildas.

Att den privata säkerhetsindustrin växer och att den också skyddar statlig infrastruktur som ambassader väcker farhågor om företagen som aktörer i konflikter. Det nationella våldsmonopolet luckras upp och därmed också politisk kontroll. Gällande regelverk tillåter dock inte att svensk militär personal bevakar beskickningarna. Mellan Vesper Group och Försvarsmakten finns också ett avtal om samarbete om personal.

Frågan om förstärkningen av det fysiska skyddet vid kärnkraftverken har dock varit en segdragen historia. Redan 2006 skrev Miljödomstolen i Växjö i ett avgörande att verken enligt internationell standard borde skyddas av en väpnad styrka. I till exempel Frankrike finns inom gendarmeriet en särskild styrka som enbart arbetar med skydd av kärnkraftverk.

Polisen stretade dock emot. De svenska förutsättningarna ansågs vara annorlunda. Hotbilden mot reaktorerna har setts som lägre och polisens nationella insatsstyrka ansågs kunna sättas in vid någon form av antagonistiska angrepp. Ett långt utredningsarbete hos Strålsäkerhetsmyndigheten slutade med att området kring reaktorerna ska bevakas av hundpatruller som för sitt självförsvar – inte för att nedkämpa terrorister – är beväpnade med pistol. I ett internationellt perspektiv är beväpningsgraden låg.

Det är möjligt att det nuvarande systemet inte når målet att skydda mot sabotage av ett kärnkraftverk”, skrev en expertgrupp från IAEA som kontrollerade säkerheten 2016. Det föranledde inga åtgärder från svensk mark.

”Miljödomstolen i Växjös avgörande skrevs i en tid när få använde ord som cyberattacker, hybridkrig och gråzonsproblematik.”

Världen ser heller inte ut som år 2006. Miljödomstolen i Växjös avgörande skrevs i en tid när få använde ord som cyberattacker, hybridkrig och gråzonsproblematik. Hoten i dag är mycket mer komplexa och omfattande ändå. Om Domstolen såg terrorister framför sig som angriper en anläggning är det i dag gröna män som är mer troliga utförare, som direkt eller indirekt arbetar med stöd från en främmande makt. Den lätta beväpningen framstår därmed som än mer anmärkningsvärd i dag än tidigare.

Lägg därtill att hotbilden är så mycket mer komplex i dag. Om hotet för några år sedan var en enskild terroristcell med begränsad väpnad förmåga omfattar det i dag samtidiga aktioner som rör cyberattacker, eventuella påverkansoperationer och inslag av gråzonsattacker i syfte att ”stressa” anläggningen eller få den att haverera. Ett angrepp på en reaktor kan syfta till att skrämma till passivitet på andra områden.

Drönarna observerades av skyddsvakter. De ska utredas av polisen. Samtidigt rör det sig om händelser som ligger försvarsmakten nära. Det är gråzonsproblematik i ett nötskal.

Kärnkraftssektorn är väl medveten om att hybridkrigets hotbild är radikalt förändrad i jämförelse med terrorismens. Frågan om den lätta beväpningen av skyddsvakterna sår tvivel om att den rätta krisberedskapen finns hos den politiska ledningen har tidigare ställts.

Nu vet vi. Efter nattens händelser måste den svenska strategin om fysiskt skydd förändras. Omedelbart.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.