Ställ skolorna till svars för läromedlen
Kalmar kommun får fyra miljoner kronor, Oskarshamns kommun närmare två. Ja när Skolverket sammanfattar tilldelningen av statsbidrag till läromedel i skolan finns alla kommuner i länet med på listan, från Västervik i norr till Torsås i söder.
Satsningen på läromedel har något historiskt över sig. Den betonar dels den tryckta lärobokens betydelse. I det ligger ett avståndstagande från en pedagogik som bygger på elevens eget sökande efter svar och resonemang. Läroboken ger baskunskaper. Dels innebär boksatsningen en maktförskjutning från politiker och administratörer till läraren. Den övergång som skett i skolan från den trycka boken till IT-verktygen innebär samtidigt att beslut om investeringar fattas en bra bit från lärarrummen. Därmed har utvecklingen på läromedelsområdet länge inneburit en försvagning av lärarrollen. Regeringens storsatsning på 700 miljoner kronor är därför mer än en ekonomisk förstärkning av skolan, den understryker också lärarroll och en traditionell kunskapssyn.
Mot riktade statsbidrag finns det alltid relevanta invändningar. Vanligen är det mindre kommuner som reagerar över administrativa bördor som är förenade med att söka mindre statsbidrag. Kritiken att bidragen styr över den lokala självstyrets prioriteringar träffar dock denna gång bredvid målet eftersom skolan är hårt reglerad av staten.
I fallet med läromedlen är det dock stora kommuner som missgynnats av utformningen av regelverket. Dagens Samhälle visar att Uppsala kommun gick miste om 12 miljoner kronor. Kommunen hade tidigare prioriterat läromedel, men i detta budgetår dragit ned summan.
Ja listan över skolhuvudmännen är intressant.
Friskolan Calmar Internationella Skola tillhör kategorin som sökt och fått pengar. (224 000 kronor). Hårt kritiserade Thorengruppen och Thoren framtid tillhör de 190 fristående skolaktörer som av någon anledning valt att inte ta del av statens anslag.
Där finns också några kommuner, som S-ledda Växjö. Gissningsvis kan det inte vara statsbidragets utformning som i varje enskilt fall är orsaken till att man inte behagat att söka de medel som finns tillgängliga.
”Gissningsvis kan det inte vara statsbidragets utformning son i alla fall är orsaken till att man inte behagat att söka pengar som finns tillgängliga.”
Kanske skulle skolorna när de nu vänder sig till presumtiva elever inom ramen för det fria skolvalet meddela om deras huvudman sökt och fått del av läromedelssatsningen eller om man ignorerat möjligheten att kasta gamla slitna böcker och köpa nya? Och i så fall varför?
Föräldrar och elever har skäl att ställa frågor. Liksom väljarna.
