Srebrenica fick repris på Utöya
Så skriver den danske författaren Carsten Jensen om Anders Behring Breivik inför domen som väntas komma i slutet av sommaren. (DN 18 juli)
”Ett samhälle som dömer Breivik till sinnessjukhus handlar utifrån en missförstådd humanism. Dess immunförsvar är försvagat och det är inte längre i stånd att känna igen sina fiender”, skriver han.
Carsten Jensen såg på plats de etniska rensningarna under krigen på Balkan. Han menar att ”de tiotusentals unga mördarna” lika lite som Breivik kan avfärdas som galningar, eller ideologiska extremister. Breivik förkroppsligar, inte kampen mellan civilisationerna, utan kampen mot mötet mellan civilisationerna.
Under det kalla kriget rådde en tydlig uppdelning mellan öst och väst, gott och ont, vän och fiende. Globaliseringens epok är mer komplex. Breivik anser sig representera en ursprunglig och etnisk ren norskhet. Men han är lika kulturellt blandad som dem han sköt mot. Det var kanske just därför han sköt, menar Jensen. ”Han vill överrösta den tvivlets viskande röst som plågar honom med insikten att den renhet han så desperat försöker förkroppsliga ärt en illusion.”
Breivik kallar sig norsk nationalist. Men i sitt 1500 sidor långa manifest (på engelska!) citerar han inte en enda norsk klassiker. Han kallar sig kristen, men citerar aldrig Bibeln. Han kallar sig historiker, men ligger på samma källkritiska nivån som romanen Da Vinci-koden.
Många tonåringar försöker skapa en sammanhängande bild av världen utifrån fragmentariska kunskaper, som inte sällan blir konspirationsteorier. Dataspel och popkultur erbjuder eskapism. ”Breivik är inte en gengångare ur det förflutna utan en sinnebild för den popkultur vi alla lever mitt i, inte en återuppväckt nazist utan en superskurk från Gotham City, närmare Jokern eller Pingvinen än Hitler.”
Till skillnad mot de flesta blev Breivik kvar i pojkrummets cyberrymd som en vuxen man ur stånd att leva en vuxen mans liv, lyder Jensens diagnos.
Skotten på Utøya var varningsskott precis som skotten i Srebrenica 1995. Men när årsdagen av dåden i Oslo den 22 juli närmar sig ska vi också minnas hur de norska samhället reagerade. Nationen stod samlad och hävdade demokratin och dess lagar som enda motmedel. Den nyligen bortgångna författaren Gitta Sereny skriver om behandlingen av krigsförbrytaren Albert Speer. Han skulle under fängelsetiden lära sig ”att moralens makt är starkare än maktens moral.”
UW