Annons

Stig-Björn Ljunggren: Sprit och politik hör ihop

Den som vill hitta sortera folk i sin omgivning efter ideologi bör ställa frågan om hur klassindelningen på våra tåg borde utformas.
Stig-Björn LjunggrenSkicka e-post
Ledare • Publicerad 24 juni 2022
Stig-Björn Ljunggren
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Barometern Oskarshamns-Tidningen politiska etikett är moderat.
Midsommars grundbult.
Midsommars grundbult.Foto: Fredrik Sandberg / TT

Borgerliga kommer inte att förstå frågan - det är väl självklart att den som betalar mer också ska åka bättre! Kommunister kommer att vilja införa en enda gemensam klass - även med risk att alla får åka tredje klass (utan toalett, som i Sovjet).

Sossen däremot vill behålla första klass på tågen men använda det högre priset för biljetterna att göra andra klass så bra som möjligt.

Annons

Och rasisterna går bra att hitta genom att indignerat utropa: I Blekinges skolor lär de ut arabiska siffror i skolan! Rasisterna, som väntar sig att sharialagar snart ska införas i vårt land och att det bara är en tidsfråga innan vi förbjuds äta fläsk och löksås, kommer att bli mycket upprörda. Av det enkla skälet att de letar efter orsaker att göda sin rasistiska sida.

Vårt siffersystem är ett bra exempel på globaliseringens välsignelser, minst lika viktiga som rock and roll och televisionsapparaten. Den som inte gillar inflytandet från andra kulturer kanske ändå kan nöja sig med de romerska siffrorna?

En annan intressant influens från araberna är en av de fasta punkterna i vårt midsommartillvaro - alkoholen.

Ordet ”alkohol” är dessutom arabiskt. Fast spriten fick vi svenskar via ryssarna och har i snart ett halvt århundrade varit en naturlig del i vår svenska folkkaraktär.

Vid sidan om jordgubbarna, midsommarstången och sill med färskpärer, är snapsen en en grundbult i midsommarfirandet.

Men allt detta sagt i fullt medvetande om alkoholens baksida. Det var också dettta mörker som för 100 år sedan gav upphov till Sveriges första folkomröstning - som handlade om ett förbud mot rusdrycker.

Därifrån kommer legendariska valaffischerna som Albert Engströms berömda ”Kräftor kräva dessa drycker!” och minst lika slagkraftig var förbudssidans affisch, som föreställde en asberusad pappa som supit bort löningen och försöker kräla in i sitt hus där hustru och barn förtvivlade väntar.

”Men restriktioner och beskattning som gör att alkohol fortfarande är en dryck omgiven av starka känslor.”

Partierna var splittrade - utom vänsterpartiet eller som det då hette Sveriges kommunistiska parti - som givetvis var entydigt för ett totalförbud - och folkomröstningen blev ett sätt att hantera de övrigas interna slitningar.

Valet ägde rum den 27 augusti 1922. Resultatet blev ja till förbud 49,0 procent och nej 51,0 procent! Knappt halva befolkningen röstade.

Intressant är att valsedlarna märktes om det var man eller kvinna som röstade. Därför vet vi att 59 procent av männen röstade nej till ett förbud medan endast 41 procent av kvinnorna. Vad den skillnaden beror på kan alla som inte riktigt greppat baksidan av alkohol fundera över.

Annons

I vart fall. Vi fick inget totalförbud mot rusdrycker. Men restriktioner och beskattning som gör att alkohol fortfarande är en dryck omgiven av starka känslor. Sprit och politik hör ihop. Men drick bara om det gör dig glad.

Stig-Björn Ljunggren är fil dr i statsvetenskap och politisk chefredaktör på Sydöstran (S).

Annons
Annons
Annons
Annons