Spretigt bistånd spär på kritiken
Förra året riktade Riksrevisionen kritik mot regeringen för bristen på tydligt formulerade biståndsmål. Därtill ansågs beredningen av ärendena vara bristfällig, och uppföljningen bedömdes vara både osystematiskt och otillräcklig. En kritik som delvis redan hade fler år på nacken. 2014 hade Riksrevisionen riktade liknande kritik kopplat till det så kallade kärnstödet, alltså de ej öronmärkta medel som går till diverse multilaterala organisationer att själva förfoga över.
Enligt en ny granskningsrapport från Riksrevisionen finns det fortfarande förbättringsområden. Bland annat behöver regeringen begränsa antalet mål man sätter; som det ser ut i dag kan målen var så många och breda att de blir spretiga och svårgenomförbara – även i fall där Sida bett om en ”smalare strategi”. Dessutom försvåras Sidas återrapportering av det höga antalet mål. Istället efterfrågas mer övergripande mål som sedan Sida kan anpassa efter kontexten.
Sverige är en humanitär stormakt, sägs det ofta – ömsom vördnadsvärt, ömsom sarkastiskt. Oavsett vad utgör det rikliga svenska biståndet en viktig del av denna humanitära ambition.
”Med tanke på storleken på det svenska biståndet är det inte orimligt att ställa ordentliga krav på vad pengarna går till och hur de används. Men också att målen som sätts faktiskt är genomförbara.”
Sveriges internationella bistånd brukar uppgå till runt 50 miljarder årligen. I år ligger det på 57 miljarder, Sveriges största biståndssumma någonsin. Med tanke på storleken på det svenska biståndet är det inte orimligt att ställa ordentliga krav på vad pengarna går till och hur de används. Liksom att det görs uppföljningar för att säkerställa biståndets effekt. Men också att målen som sätts faktiskt är genomförbara.
En felaktig eller ineffektiv användning av en sådan stor mängd medel vore inte bara slösaktigt utan också respektlöst gentemot skattebetalarna. Det finns sedan långt tillbaka en återkommande kritik mot att Sverige lägger en procent av BNP på bistånd; pengarna skulle göra nytta i Sverige, menar man. Det är förvisso sant, men bortser från det moraliskt riktiga i biståndet liksom de positiva ömsesidiga effekter som det kan leda till. För att ta en aktuell jämförelse: Att Sverige bistått Ukraina med vapen i försvaret mot Ryssland innebär i förlängningen också ett försvar av Sverige.
Missköts biståndet underblåser det i sin tur de populistiska kritiker som helst skulle vilja avskaffa biståndet helt och hållet. För att bevara biståndets folkliga legitimitet måste det skötas rätt från början till slut.
