GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Småländska skogar är inte EU:s kompetensområde

EU-kommissionens nya skogspolitik oroar. Regeringen, bakbunden av Miljöpartiet, skapar ingen trygghet för att svenska skogsägare kommer att värnas.
Ledare • Publicerad 16 juli 2021 • Uppdaterad 16 juli 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski och miljökommissionär Virginijus Sinkevičius under presskonferensen på fredagen när den nya skogsstrategin presenterades.
Jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski och miljökommissionär Virginijus Sinkevičius under presskonferensen på fredagen när den nya skogsstrategin presenterades.

Utöver det stora klimatpaketet Fit for 55 som presenterades i veckan, lanserades under fredagen även en skogsstrategi från EU-kommissionen.

Varningsklockor började ringa redan när utkasten till nya skogsstrategin läckte. Skulle kalhyggen nu förbjudas? Skogsbruk ser väldigt olika ut beroende på vilket EU-land man befinner sig i, och svenska regeringen har inte gett en bra bild av utvecklingen i de svenska skogarna. Istället har man låtit rapportera långt lägre siffror än rimligt av hur stor areal som redan undantas från brukande, något som ledarsidan tidigare skrivit om. Man har även inte lyckats kommunicera att avverkningarna inte ökar i den allvarliga takt som kommissionen låtit sig övertygas om.

När två miljöpartistiska europaparlamentariker, Jakop Dalunde och Pär Holmgren, samma dag som klimatpaketet lanseras låter en debattartikel publiceras med extrema åsikter om svenskt skogsbruk ges en hint om hur detta kunnat hända.

Den svenska regeringen har under en tid underlåtit sig att skriva på de protestbrev till kommissionen som många andra länder gjort sedan inriktningen i skogsstrategin blivit känd. Redan i mars började Österrike samla underskrifter om vad man tyckte var oroväckande signaler av överstatlighet angående den kommande skogspolitiken på EU-nivå.

Österrike alltså, med sina knappt 4 miljoner hektar skog att vara oroliga över, ansåg det viktigt att markera mot skadlig överstatlighet på området. Sveriges 28 miljoner skogshektar verkade för regeringen inte lika viktiga att värna bestämmandet över.

Skogsstrategin var inte så långtgående som befarat i sin slutgiltiga version, men det är många formuleringar som är bekymrande för hur de kommer att tolkas. Sverige har en inte så stolt historia av att snabbt offra äganderätt och självbestämmande för att vara bäst i klassen i unionens miljö- och klimat-statistik.

Enligt kommissionärerna ska den nya skogspolitiken bara vara en ”kompass och färdriktning” mot ett hållbarare skogsbruk och också se till att det skapas ett mer gediget kunskapsunderlag för vilka typer av skogar som finns i unionen. För gemene man kan detta tyckas harmlöst. Kunskap låter bra. Men för de skogsägare, inte minst småländska sådana, som fått brukandeförbud av sin skog på grund av att den godtyckligt klassats som nyckelbiotop klingar initiativet annorlunda. Såren är djupa och färska.

Skogsstrategin konstaterar ett ”immediate need to map the primary and old-growth forests and establish their protection regime”, något som nästan ordagrant var argumentet för att fortsätta registreringen av nyckelbiotoper.

Det går snabbt att konstatera att EU är två steg efter i policy som Sverige redan prövat till fördärvelse. Samtidigt som skarp lag kommer att föreslås senare i höst: ”As part of the implementation of the EU Biodiversity Strategy for 2030, the Commission will propose a legally binding instrument for ecosystem restoration”. Om det nu blir lagligt bindande åtgärder på EU-nivå för att ta skog ur bruk, blir de sedan inte så lätta att dra tillbaka.

Lika lätt som kommissionen konstaterar att ”Forests are a natural ally in adapting to and fighting against climate change” borde det vara att de som äger och brukar skogarna är minst lika viktiga att ha som allierade.

Subsidiaritetsprincipen måste värnas på riktigt och i den här frågan har besluten flyttats alldeles för långt ifrån de småländska skogarna.

Ester HertegårdSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.