GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Slutenhet försämrar beredskapen

Om Coronakommissionen inte får tillgång till allt material den behöver för utvärderingen av krishanteringen under pandemin, undermineras möjligheterna för Sverige att ta lärdom och vara bättre rustat nästa gång.
Ledare • Publicerad 15 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Kommissionen ska bland annat föreslå åtgärder utifrån dess utvärdering.
Kommissionen ska bland annat föreslå åtgärder utifrån dess utvärdering.Foto: Christine Olsson/TT

Den så kallade Coronakommissionen, som leds av tidigare justitierådet Mats Melin och även innehåller sju ledamöter med olika roller i samhället, tillsattes av den rödgröna regeringen Löfven redan under sommaren 2020, ett antal månader efter att pandemin nått Sverige. Syftet var, och är, att utvärdera de åtgärder som vidtagits i Sverige för att begränsa spridningen av Covid-19.

Ett första delbetänkande presenterades under stor uppmärksamhet i december förra året. Kommissionen fastslog då bland annat att strategin att skydda de äldre hade misslyckats. Den dåvarande regeringen ansågs ha agerat senfärdigt, och att regionerna kom igång så pass sent med provtagning kallades för ett haveri. Slutbetänkandet ska presenteras senast 28 februari i år. Då ska frågan om ansvar samt regeringens och myndigheternas kommunikation till allmänheten adresseras.

Att det bara är några veckor kvar till deadline gör att rapporterna om hur regeringskansliet undanhåller visst underlag från kommissionen extra anmärkningsvärt. Det är svårt att se hur kommissionen fullgott ska kunna slutföra sitt arbete på den korta tid som är kvar om man förvägras tillgång till sådant material som den själv uppger vara betydelsefullt.

Kommissionens huvudsekreterare Joakim Sunnegård uppger att man känner sig ”störda och pressade” av regeringskansliets agerande. Beskedet att man ej fick tillgång till materialet kom sent, först strax innan julledigheten började. Kommissionen menar att anteckningar från bland annat krishanteringsrådet kan ge svar på hur regeringen och myndigheterna har resonerat och fattat de beslut som tagits rörande pandemin.

”Regeringskansliet bör sträva efter att vara ett föredöme vad gäller öppenhet.”

Regeringskansliet å sin sida hävdar att anteckningarna i fråga inte är att anse som något regeringskansliet förfogar över, och att de därför inte heller kan lämnas ut.

Sverige kommer även i framtiden att drabbas av kriser.Tills dess måste landet vara rustat att möta vad det nu kan vara. För att kunna vara väl förberedd är det också av vikt att man lär sig av tidigare erfarenheter – både framgångar och misstag. Däri ligger också den egentliga risken med att den kommission som nu är satt att utvärdera arbetet under just denna kris inte får tillgång till allt material den behöver. Kunskapsunderlaget att bygga framtida krisberedskap på blir därmed mindre och mer bristfälligt.

Kommissionens arbete är inte en politisk granskning i syfte att spela ett politiskt blame game – det är väl för övrigt ingen vild gissning att en annorlunda komponerad regering hade varit lika oförberedd på pandemins utmaningar – utan dess utvärdering och resultat kommer vara av vikt för hur Sverige med dessa lärdomar möter framtidens kriser. Som regeringen uttryckte det själv i direktivet ska kommissionen ”lämna de förslag på åtgärder som kommissionens iakttagelser ger anledning till”.

Till saken hör att Justitieombudsmannen (JO) tidigare har riktat hård kritik mot regeringskansliet för att ha släpat benen efter sig vad gäller utlämning av handlingar. I sammanhanget framhöll JO att det är extra viktigt att regeringskansliet respekterar offentlighetsprincipen. Regeringskansliet bör sträva efter att vara ett föredöme vad gäller öppenhet. Om det upplevs sluta sig sätts ett dåligt exempel för myndigheter och kommuner.

En sådan beklaglig utveckling där både Sveriges krisberedskap och den statliga förvaltningens öppenhet riskerar att försämras är det riktigt uppseendeväckande i denna historia.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.