Annons

Slottner angriper myndighetsinflationen

Sverige måste inte ha exakt 251 statliga förvaltningsmyndigheter.
Ledare • Publicerad 15 september 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det sägs att när alliansregeringen 2006 skulle titta över myndighetsstrukturen i Sverige så hade ingen koll på hur många myndigheter som fanns.

Kalmarbördige civilministern Erik Slottner (KD) öppnar för att minska antalet myndigheter.
Kalmarbördige civilministern Erik Slottner (KD) öppnar för att minska antalet myndigheter.Foto: Claudio Bresciani/TT

Statistiska Centralbyrån (SCB) fick därför i uppgift att inrätta det allmänna myndighetsregistret. I det kan man idag läsa att det finns 251 stycken statliga förvaltningsmyndigheter. Lägg därtill myndigheter under riksdagen, utlandsmyndigheter, statliga affärsverk och domstolar. Samt AP-fonderna. Summa 456.

Annons

Än i dag råder det faktiskt viss osäkerhet om myndighetsflorans sammansättning. SCB meddelar att en myndighet lagts ner i år, nämligen Delegationen mot segregation, samtidigt som en ny inrättats, nämligen Myndigheten för totalförsvarsanalys.

Medan Statskontoret, denna myndighet med hundraåriga anor, uppger att ytterligare två myndigheter nämligen de lokala säkerhetsnämnderna vid Barsebäck och Studsvik gått till historien.

Civilminister Erik Slottner (KD) har således på fötterna när han presenterar en utredning om att se över de minsta myndigheterna verksamhet och föreslå sammanslagningar eller avvecklingar. Gruppen av mindre myndigheter består till del av olika nämnder med specialiserade uppdrag där det finns möjlighet till samordning. Men där finns också en rad granskningsmyndigheter som har i uppdrag att följa andra myndigheters arbete. Såsom Inspektionen för arbetslöshetsersättningen, Inspektionen för socialförsäkringen. Vårdanalys och Kulturanalys.

Även Löfvenregeringen talade om ”effektivisering” av just dessa granskningsmyndigheter, men den utredning som genomfördes hamnade sedan i cylinderarkivet.

”Det var väl att de mindre myndigheterna överlevde, även om myndighetsstatistiken därmed inte kunde putsas upp med några avvecklingar.”

Det var väl att de mindre myndigheterna överlevde, även om myndighetsstatistiken därmed inte kunde putsas upp med några avvecklingar.

I ett land med en stor offentlig sektor och där bland annat a-kassorna som till stor del är skattefinansierade administreras av enskilda (fackliga) organisationer behövs kontrollmekanismer. Att granskningen av en verksamhet som Försäkringskassan bäst bedrivs utanför myndigheten hör också till bilden. Det var under Löfvenåren en offentlig hemlighet att kontrollorganens rapporter väckte ilska på regeringskansliet.

Det utstrålar möjligen handlingskraft att föra samman vakthundarna, men det kan också leda till att antalet granskande ögon och öron sammantaget blir färre och det tar också tid innan sammanslagningar sätter sig. Se bara på den nya polisorganisationen som minskade antalet myndigheter med ungefär 20 stycken till priset av flera år av inkörningsproblem.

Men att inrätta nya myndigheter har också varit ett enkelt sätt att visa politisk vilja och handlingskraft när det betydligt effektivare är att låta en etablerad myndighet få ett nytt uppdrag. Myndighetsinflation har blivit ett begrepp.

Förra året inrättades tre nya myndigheter, medan ingen lades ned. Och gällande nästa år finns det redan ett fattat beslut om inrättandet av en utbetalningsmyndighet, medan avvecklingskontot är blankt. Det borde ändå stämma till eftertanke. Och det understryker behovet av den genomlysning av myndighetsfloran som civilministern nu har presenterat. Ett kvarts tusen förvaltningsmyndigheter är väl ändå inget måste.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons