Slå vakt om kriminalvårdarna
När Kalmars nya kriminalvårdsanstalt och häkte färdigställts till 2028 respektive 2026 beräknas de tillsammans leda till minst trehundra nya arbetstillfällen. Ännu fler nya kriminalvårdare kommer behövas runt om i landet om kriminalvården ska kunna bemanna de nya anstalter som behövs för att lösa platskapaciteten; i takt med straffskärpningar och nya brottsrubriceringar kommer det inte räcka med de redan överfulla anstalterna.
Ett problem med det scenariot är att det vore en ekonomisk utmaning att bygga ut anstalterna i det omfång som skulle behövas. Enligt en rapport kriminalvården tog fram åt regeringen kan kostnaden röra sig om så mycket som tio miljarder per år.
Ett annat bekymmer att faktiskt hitta lämplig personal. Kriminalvården har redan i dag svårt att rekrytera folk som det är. Och till 2031 behöver man växa med nästan 7 000 anställda.
Tyvärr har myndigheten likt så många andra sammanhang valt att försöka lösa saken genom att sänka kraven. Bland annat slopas kravet på att anställda ska vara gymnasieutbildade. Samtidigt öppnar man enligt ett pressmeddelande om saken upp för personer som ”behöver stöd med till exempel språkinsatser” – kort sagt, personer som inte riktigt kan svenska.
”Redan i dagsläget muttras det på svenska anstalter om att inte all personal egentligen håller måttet.”
Det kan helt klart vara en tillgång för anstalterna med personal som talar andra språk än svenska. Sådan personal skulle kunna fungera som en tillgång i kommunikation med, och hantering av, flera av de intagna.
Men de behöver givetvis också kunna kommunicera med sina kollegor – eller för den delen med intagna som bara talar svenska. Kriminalvården måste undvika den situation som flera äldreboenden hamnat i med anställda som inte förstår svenska. Att ställa krav på goda kunskaper i svenska språket vore rimligt.
Redan i dagsläget muttras det på svenska anstalter om att inte all personal egentligen håller måttet. Att sänka kraven riskerar spä på den situationen. Kombinera detta med allvarliga yrkesrisker som fritagningsförsök eller upplopp och gisslansituationer och du får en giftig cocktail. Ja, i takt med att häkten alltmer fylls av intagna som egentligen hör hemma på fängelser – för att råda bot på platsbristen – kan man fråga sig om inte kraven på anställda snarare behöver anpassas därefter.
Att jobba på fängelser och häkten är en allvarlig sak som kräver ansvarsfulla, pålitliga och dugliga medarbetare. Det bör också avspeglas i kravprofilerna vid nyanställningar.
