Skydda public service – men inte med grundlag
När Tryck- och yttrandefrihetskommittén på tisdagen överlämnade sitt betänkande till regeringen handlade reaktionerna mer om vad som ”saknades” än vad som föreslogs.
Kommittén tillsattes för att utreda bland annat ett grundlagsskydd för Sveriges Radio och Sveriges Television. Något sådant finns dock inte med. I grundlagsfrågor krävs anser kommittén bred enighet för förändringar och ledamöterna kunde inte enas. När Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna motsatte sig en grundlagsändring fanns det således inga förutsättningar för att skriva om Regeringsformen.
Kravet på ett grundlagsskydd har framför allt ställts av Miljöpartiet och motiverats med att public service-medier i bland annat Ungern och Polen utsatts för en allt hårdare politisk styrning. Det journalistiska oberoendet har urholkats av de styrande radikala populisterna som talar om journalister som ”folkets fiender”.
Men kravet förefaller också vara något av ett självmål. Grundlagsskyddet är en chimär när formella kopplingar mellan public service och regeringen ändå skulle bestå. Där har socialdemokrater och miljöpartister inte varit lika intresserade av att förstärka brandväggarna mellan staten och public service-medier.
Regeringen utser exempelvis Granskningsnämnden. Någon kritik mot bristande oberoende har visserligen inte riktats. Men självständighet handlar också om hur ordningen uppfattas.
Regeringen är också sista instans i den kontroll som är upprättad över hur public service-bolagen hanterar nya tjänster. Att den som utfärdar sändningstillstånd också kontrollerar det ter sig diskutabelt. Men det är inget som regeringspartierna velat förändra.
Miljöpartiet som under tisdagen kritiserade M, KD och SD:s agerande kastar samtidigt sten i glashus. De grönas Niclas Malmberg som i hårda ordalag vänder sig mot partierna har själv suttit i SVT och SR:s ägarstiftelse – samtidigt som han också är riksdagsledamot. Hur kan man då varna för att andra kan ”politisera” bolagen?
Det är välkommet om domstolar i Sverige får ökad självständighet. Det är en fråga som borgerliga partier drivit i Sverige långt före det att andra partier oroades över högerpopulisters inträde på scenen. Men att grundlagsskydda public service är ett avsteg från vår modell där politiken ges ett friare utrymme att tolka folkviljan. Det riskerar att skapa en stat i staten och det inbjuder till strid om grundlagen. Vad kommitténs majoritet gjorde med sitt nej till grundlagsreglering var helt enkelt att värna grundlagens anda.
