Skolor bör hanteras varsamt
Som Barometern-OT rapporterat (9/5) beslöt till slut Högsby kommunstyrelse under det extra sammanträdet på måndagen att lägga ned förskolan i Långemåla och att flytta årskurserna fyra och fem i Ruda till Högsby. Den styrande majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet fick således sin vilja igenom, medan oppositionen hade velat återremittera ärendet.
Det går inte att miste på besvikelsen bland föräldrar och föreningar i lokalsamhället. Det är sällan populärt med skolnedläggningar eller liknande nedskärningar. Ingen invånare vill se sin bygd utarmas.
Sådana omvälvningar har också en tendens att påverka resultaten i framtida val. Som av en händelse publicerades alldeles nyligen en studie som undersöker sådana samband några dagar innan kommunstyrelsen tog sitt beslut. Doktoranden Zeth Isaksson vid Stockholms universitet har studerat hur väljarstödet för bland annat Socialdemokraterna och Moderaterna påverkas i landsbygdskommuner just efter att man har tagit beslut om att stänga skolor. Tyvärr inkluderades inte Centerpartiet i studien, en anmärkningssvaghet i en studie som handlar just om landsbygdskommuner.
Isaksson kunde konstatera att framförallt Socialdemokraterna brukar drabbas av stora förluster – i snitt fem procentenheters tapp. Tappet för Moderaterna var betydligt mindre, runt en procentenhet. Isaksson menar att denna skillnad kan förklaras av att Socialdemokraternas väljare förväntar sig att partiet ska stå upp välfärdens institutioner och således blir besvikna när så ej är fallet – medan moderata väljare snarare förväntar sig att Moderaterna ska hålla skattetrycket nere.
”Skolnedläggningar är alltsomoftast komplexa, vilket understryker vikten av varsam ärendehantering.”
En intressant förklaring men som inte riktigt fångar hela bilden. Det är en något tendentiös syn att Socialdemokraterna är välfärdens parti medan Moderaterna bara vill sänka skatter. En förenklad bild som om den överdrivs blir något av en karikatyr.
Man skulle även kunna tänka sig andra förklaringar, som att moderata väljare lägger vikt vid att reglementen efterlevs, eller att man prioriterar att en skolas verksamhet håller hög kvalité framför var den ligger – det kan också vara att värna välfärden.
Och omvänt kan man notera att inte alla argument som figurerar i olika debatter för att bevara lokala skolor fokuserar på välfärden som sådan, utan även kan handla om i och för sig sympatiska men i sammanhanget relativt sekundära aspekter som tillgången till närodlade råvaror eller att en skolmatsal är öppen för pensionärer.
Skolnedläggningar är alltsomoftast komplexa. I ena vågskålen kan det ligga sådant som hänsyn till demografi och elevantal, i den andra viljan att bevara livskvalitén och sammanhållningen i det lokala samhället. En komplexitet som understryker vikten av varsam ärendehantering. Ibland finns ingen annan rimlig utväg än att lägga ned en skola, och att se det kan vara krävande oavsett vilken politisk färg kommunstyret har.
