Annons

Skolchansning för en miljard

Oklart vilket problem lärarassistenterna ska lösa.
Ledare • Publicerad 28 januari 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Staten skulle ha satsat en miljard på lärarassistenter i år.
Staten skulle ha satsat en miljard på lärarassistenter i år.Foto: Henrik Montgomery/TT

Skolans undervisning ska präglas av vetenskap och beprövad erfarenhet, men skolans styrning behöver tydligen ingetdera. Hade det inte varit för en aktiv opposition i riksdagen, hade i år en miljard kronor satsats på att skolorna ska anställa lärarassistenter.

Vad är lärarassistenter, vad ska de göra, vilken kompetens ska de ha? Vad ska de ha för ställning i relation till lärarna? Och hur kommer införandet av en ny kategori i skolan att påverka lärarna? Inget av detta har det funnits någon vetenskap om eller erfarenhet av. Satsningen på lärarassistenter är därmed en stor chansning.

Annons

En ny studie från Linnéuniversitetet belyser detta. Genom en kartläggning av de avlastande tjänster som idag utförs i skolan, har man funnit en stor variation. ”En stor del av uppgifterna består av att hantera social problematik som yttrar sig i såväl skolan som i klassrummet”, skriver de till exempel. Men lärarassistenter kan också sköta kontakten med vårdnadshavare, arbeta med administration eller helt enkelt vikariera som lärare. Vilket arbete staten skulle ha fått för lärarassistentmiljarden går inte att säga.

Men är det inte bra att lärarna slipper samtliga dessa uppgifter, så att de ”kan vara lärare” istället? Så kanske det skulle bli om inte arbetstiden fylldes upp med mer undervisning istället. Det är inte heller självklart att det inte tillhör lärarens kärnuppgifter att exempelvis kontrollera frånvaro eller ha kontakt med föräldrarna.

I studien förs också ett resonemang om ”smutsiga” arbetsuppgifter, alltså uppgifter som en yrkeskår uppfattar som ovärdiga. Det är något av en illusion att en ny yrkeskår utan att knota skulle ta på sig alla de uppgifter som lärare och andra yrkesgrupper i skolan vill bli av med. De nyanställda ”distribuerar de smutsiga uppgifterna vidare i organisationen samt ... pläderar för att sådana uppgifter också kan kräva etablering av nya (avlastande) tjänster”.

Såsom de har kommit att fungera är lärarassistenter ingen trovärdig lösning på skolans problem. Om enskilda huvudmän vill laborera med konceptet må det vara hänt. Men staten ska inte genom riktade bidrag styra skolorna in i ett hittills så dåligt underbyggt system.

Daniel BrawSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons