Skolböcker är inte slöseri
Tycker Socialdemokraterna i Kalmar att det är slöseri att lägga pengar på elevernas skolböcker? Det framstår det som om man läser Michael Ländin (S), som utöver att vara ledamot av Kalmar kommunfullmäktige och ordförande för omsorgsnämnden även är ersättare i riksdagen.
I kritik mot den borgerliga regeringen som nyligen avsatte drygt en halv miljard per år i statliga bidrag för att skolor ska kunna köpa in mer läroböcker skriver Ländin i webbtidningen Computer Sweden att det är kontraproduktivt att satsa på fysiska läromedel. I stället menar han att skolan bör ”digitaliseras ytterligare” genom att antingen införa artificiell intelligens (AI) som ämne, eller integrera det som ett verktyg i befintliga ämnen.
För de föräldrar vars barn är elever i skolorna inom kommunen torde det vara en intressant upplysning. Det är förvisso ingen nyhet att socialdemokrater på riksnivå har reagerat negativt på regeringens nyansering av den tidigare så okritiska övertron på skolans digitalisering. Men det är trots allt i kommunerna som besluten om satsningar på skolornas läromedel tas. Och ett eventuellt införande av AI borde snarare ske på initiativ av lärarna än av kommunpolitiker.
”Ett eventuellt införande av AI borde snarare ske på initiativ av lärarna.”
Efter allmänhetens något yrvvakna insikt under det gångna året att det inte är odelat positivt att gå över från användning av fysiska skolböcker till rent digitalt läsande och skrivande – ja att det rentav kan vara förenat med försämrad inlärning – så är det förvisso klokt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Den förnyade värdesättningen av fysiska läromedel, och konstaterandet att digitaliseringen är förenad med risker, får inte slå över i allmän teknikfientlighet. Förmågan att använda datorer kommer fortsatt vara betydelsefull.
De AI-program, eller chattrobotar, som under det senaste året rönt så stor uppmärksamhet må ännu befinna sig i ett tidigt skede av sin utveckling, men på kort tid har deras popularitet hunnit orsaka problem på skolor och universitet. Elever och studenter använder teknologin för att fuska när de skriver hemtentor eller uppsatser genom att låta AI:n stå för arbetet. Ytterligare en av de risker som uppstått i takt med skolans digitalisering.
I takt med den tekniska utvecklingen och framväxt av praxis är det inte omöjligt att skola och arbetsliv på längre sikt kommer kunna använda sig av dessa som verktyg. Men det bör ske efter mycket noga överväganden av de risker det innebär i termer av hur det exempelvis kan tänkas påverkas människans analysförmåga och kreativa tänkande. Hur utvecklas en människa mentalt som inte behöver tänka själv?
Det finns många anledningar till att vara teknikoptimist. Men skolan ska inte vara något laboratorium för hjärnexperiment.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.