GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Skolan behöver bli mer läsfrämjande

Långsiktigt ligger det i hela samhällets intresse att stimulera elevers läslust. Elever som läser presterar bättre i skolan.
Ledare • Publicerad 13 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Betydelsen av positiva läsupplevelser kan inte överskattas.
Betydelsen av positiva läsupplevelser kan inte överskattas.Foto: Vilhelm Stokstad/TT

En brittisk lektor vid universitetet i Oxford anmärkte en gång, som svar på frågan om han läst alla böcker i sitt digra bibliotek, att det hade han förvisso inte – men att han upplevde det som att han påverkades av böckernas närvaro ändå, som om innehållet i luntorna på något mystiskt vis sögs upp bara av att stå där.

Det må vara en lustig anekdot, men det ligger något i det hela. Många är det som under uppväxtens gång tagit steg i lärdomens värld genom att gå längs sina föräldrars bokhyllor och inventera deras värdefulla innehåll. Studera titlar, läsa baksidetexter, innehållsförteckningar och slutsatser, slå upp i en uppslagsbok eller ordbok, kanske läsa något kapitel i en fackbok eller bläddra i en klassisk roman.

En intressant svensk studie har nyligen påvisat ett samband mellan bokinnehav och prestationer i skolan. I studien analyseras data från 2018 års Pisa-mätning och nyanserar bilden av de socioekonomiska faktorernas betydelse för hur väl elever presterar. Det visar sig bland annat att förmögna föräldrar inte tycks vara av större betydelse.

Som Kimmo Eriksson, professor i matematik vid Mälardalens högskola, kommenterar saken i Ämnesläraren: ”Hur rik familjen är och hur mycket dyra prylar den äger har ingen betydelse för elevernas prestation. Inkomstnivå kan till och med ha en viss negativ effekt.”

”Det talar starkt för vikten av att skolor satsar mer på att odla elevernas läsintresse, som haft en starkt negativ utveckling de senaste åren.”

Däremot syns ett samband mellan prestation och de elever i vilkas hem det finns mycket böcker. Antalet böcker i hemmet anges vara ”den enskilt viktigaste prediktorn för hur det går i skolan”. Inte bara vad gäller läsning överlag, utan även i ämnen som matematik och naturkunskap.

Det betyder förvisso inte att det skulle räcka med att dela ut en godtycklig samling böcker till elever för att stärka deras lärande. Sambandet mellan bokinnehav och lärande ligger snarare i att ett privat bibliotek tyder på föräldrar med läsintresse, ett intresse som de sedan traderar till sin barn – vars skolgång i sin tur påverkas positivt.

Med andra ord, ett generellt läsintresse får breda, positiva följdeffekter. Det talar starkt för vikten av att skolor satsar mer på att odla elevernas läslust, som haft en starkt negativ utveckling de senaste åren. Tidigare statsministern Stefan Löfven (S) mötte en del hån för att hans regering hakade på den ursprungligen kommersiella idén att låta höstlovet vara ett läslov, men han var något på spåren.

Mellan 2007 och 2017 ökade andelen elever i nionde klass som inte läser en enda sida skönlitteratur om dagen från 62 till 87 procent. Bland OECD-länder ligger Sverige numera i den absoluta botten vad gäller ungas läslust. Det bådar illa för framtiden.

Den politiska debatten om skolan domineras i dagsläget av frågan om driftsform. Det är inte utan anledning. Men frågan om form får inte skymma betydelsen av innehåll.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.