Skattechock i Mörbylånga
När kommuner höjer skatten brukar det vanligen ske med mindre summor. Ofta med 25 öre, mer sällan med 80 öre. Nu ser vi något annat.
Att S+C styret i Mörbylånga kommun nu vill höja utdebiteringen med hela 80 öre bryter med ett historiskt mönster. Men det vittnar om det allvarliga läge som Kommunsverige befinner sig i. Kommuner efter kommun genomför nu skattehöjningar på en nivå som tidigare lyst med sin frånvaro.
För löntagaren är det en klen tröst att jobbskatteavdraget faktiskt stiger och äter upp en del av skattehöjningen. För sjuka, föräldralediga och arbetslösa som är utan jobbskatteavdrag blir dock skattehöjningen extra kännbar. Därför har den en besvärlig fördelningsprofil.
Styret i Mörbylånga kan te sig politiskt förvånande med tanke på valresultatet. På södra Öland är de traditionella borgerliga partierna mycket större än de rödgröna. De centerargument som rests för bondeuppgörelser på fastlandet för att hålla undan Sverigedemokraterna höll inte på södra Öland. S/C-koalitionen i Mörbylånga har betydligt mer av klassisk kohandel som samarbetet mellan partierna kallas än av någon Januariöverenskommelse över sig. Skattehöjningens storlek lär därför beskrivas som en effekt av att kommunen har en ledning som står något till vänster om folkviljan.
Samtidigt lär fler skattehöjningar presenteras, i regioner och kommuner som visar på underskott. Alternativet är sällan när utgifterna överstiger inkomsterna en oförändrad skattesats. Men kommuner har att lära av varandra. På samma sätt som goda välfärdsexempel bör bilda skola har kommunerna att lära av de som lyckats att förena välfärd med lägre skatt.
