GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Skattebetalarnas Moment 22

Kommunernas möjlighet att själva avgöra om de uppfyller ”god kommunal hushållning” kommer att bestå.
Ledare • Publicerad 4 oktober 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Varje vår brukar det uttalas. ”Kommunen har nått sina ekonomiska mål. Vi uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning”.

Kommunfullmäktige i Oskarshamn. De folkvalda avgör själva om kommunen uppnått målet ”god ekonomisk hushållning”.
Kommunfullmäktige i Oskarshamn. De folkvalda avgör själva om kommunen uppnått målet ”god ekonomisk hushållning”.
Foto: Daniel Svensson

Vad som däremot sällan sägs är att det är kommunfullmäktige som fastställer de egna målen och därmed vad som anses vara ”god ekonomisk hushållning” och sedan är det samma fullmäktige som avgör om målen har nåtts.

Med tanke på att kommunen kan ses som ”ett suveränt folk” som väljer sina representanter är det en logisk ordning. Det kommunala självstyre är långtgående och har långa historiska traditioner. Och om nu ledamöterna inte förvaltar kommunens ekonomi på ett sätt son behagar kommunmedlemmarna har de möjligheten att byta ut dem i nästa val.

Men bilden av kommunen som en förening, som faktiskt lever kvar i ordet kommunmedlem, kompliceras när kommunerna blivit större och när kopplingen mellan väljare och valda inte är lika enkel som i det tidiga 1900-talets lilla landsbygdskommun. Från ett medborgarperspektiv kan kommunernas suveräna rätt att avgöra om hushållningen är god ses som ett slags Moment 22-förhållande. Fullmäktige bestämmer mål och fullmäktige bestämmer att målens nåtts. Och kommunrevisionen som också är utsedd av fullmäktige kan inte invända - eftersom den inte granskar de folkvalda.

Så brukar det också finna en slags informell regel i kommunerna att ett resultat på två procent är lika med att målet nåtts. Men det målet härstammar från en annan tid - budgetkrisen - då räntorna var högre och det gällde för kommunsektorn som helhet. I utredningen slås det också fast att ett resultatmål på fem procent kan vara aktuellt för vissa kommuner.

”Det är milt uttryckt minimerad mark.”

En utredning med namnet En god kommunal hushållning har nyligen tittat över om det ekonomiska regelverket för kommunerna fungerar. Det är milt uttryckt minerad mark. Varje ny regel kan anses kollidera med självstyret och ses som en statlig intervention över lokalsamhället.

Så reagerar till exempel Sveriges kommuner och regioner (SKR) över att en myndighet föreslås rollen att ge kommunerna ekonomiska råd.

SKR som icke-statlig organisation anses enligt utredningen inte ha tyngden för uppgiften. Föga förvånande avstyrker SKR förslaget.

På det hela taget anser utredaren att den rådande ordningen tjänar oss väl. Det kan ses som en ovanlig hyllning till det kommunala självstyret. Dessutom slås det fast att kommunsektorns ekonomi är god.Den stora förändringen är - med viss överdrift - att orden god ekonomisk hushållning ska byta namn i lagtexten till god kommunal hushållning!

Inom ramen för det kommunala självstyret borde det dock varit möjligt att skärpa ramverket något, i syfte att skydda kommunmedlemmen mot ansvarslöshet. När det gäller revisionen föreslås exempelvis ett lagstadgat krav på att revisionsberättelser ska publiceras på kommunernas hemsidor. Det vittnar om att den kommunala revisionen uppenbarligen har problem på många håll när ett sådant krav uppenbarligen måste formuleras.

En självständigare kommunrevision med något starkare muskler borde faktiskt ses som en funktion som stärker självstyret istället för att ses som en svuren fiende till det.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.