unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Skadeglädje över marknadshyror ingen sann glädje

Januariöverenskommelsens hyresreform ser ut att gå i stöpet.
Nyamko Sabuni och Liberalerna går mot förlust i frågan om marknadshyror.
Nyamko Sabuni och Liberalerna går mot förlust i frågan om marknadshyror.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Efter ett år med januariöverenskommelsen ser man nu tydliga konflikter uppstå om vad partierna egentligen kom överens om. Införandet av marknadshyror, som sågs som ett av de viktigaste liberala inslagen i 73-punktsprogrammet, har av allt att döma kört fast. Ingen utredning har tillsatts. Partierna har inte ens lyckats förhandla fram vad en utredning skulle handla om.

Enligt överenskommelsen skulle det nya systemet införas vid halvårsskiftet nästa år. Den tidsplanen framstår nu som hopplöst optimistisk. ”Jag har slutat gissa på när något kan bli klart”, säger Socialdemokraternas representant i förhandlingarna. ”Vi har väldigt olika bilder och det är väldigt svårt att säga hur det kommer att bli.”

Att Socialdemokraterna slipper gå in i valrörelsen 2022 med införda marknadshyror torde vara en lättnad för partiet, som gick in i valrörelsen 2018 med nej till marknadshyror som en viktig fråga. Men även borgerligt sinnade kan finna något att glädjas åt i detta blivande fiasko. Icke-införandet kan tyckas visa hur naiva Centern och Liberalerna var som trodde att de skulle kunna tvinga en socialdemokratisk regering till liberal reformpolitik.

Eventuell skadeglädje är dock förhastad. Oavsett vad man har för åsikt om 73-punktsprogrammet och dess tillblivelse, kvarstår faktum att punkt 44 om att reformera hyresmodellen var bättre än vad som finns nu.

Förhandlingar om hyror har blivit en ineffektiv och svårbegriplig överbyggnad på den svenska bostadsmarknaden. Poängen är inte att det skulle gå att ta ut väsentligt högre hyror - redan nu är hyrorna för nyproducerade i överkant av vad marknaden klarar av - utan att friare hyressättning ger möjlighet att ta betalt för kvalitet.

I dagens system med så kallade presumtionshyror är det produktionskostnader det går att ta betalt för, ett system som naturligtvis inte gynnar effektivisering och produktivitetsökning.

Om friare hyressättning införs i nyproduktion och människor märker att den fungerar alldeles utmärkt, kommer det att bli naturligt att införa den även i existerande bostäder. Punkt 44 hade kunnat bli ett lyft för bostadsmarknaden. Att den av allt att döma istället stryks är inget att glädjas åt.