Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Självstyret fungerar inte i praktiken

Detaljstyrningen av kommunerna och regionerna skulle minska, deklarerade regeringen. I själva verket fortsätter den att öka.
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Återkommande högtidsord från regeringens sida om att detaljstyrningen av landets kommuner och regioner ska minskar visar sig bara vara just högtidsord.

Som ordförande i Sveriges kommuner och landsting ville Lena Micko att antalet statliga riktade statsbidrag skulle minska. När hon nu är kommunminister har bidragen istället ökat.
Som ordförande i Sveriges kommuner och landsting ville Lena Micko att antalet statliga riktade statsbidrag skulle minska. När hon nu är kommunminister har bidragen istället ökat.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

När Statskontoret presenterar en granskning över styrningen visar den anrika myndigheten att antalet riktade statsbidrag - liksom andra former av styrning - tvärtom fortsätter att öka.

Att särskilda bidrag ökar till regionerna eller att det tecknas överenskommelser mellan regeringen och regionerna under en pandemi är väntat. Men styrningen har ökat också på områden som inte direkt berörs av Coronakrisen.

Statskontoret summerar antalet riktade statsbidrag till 183. Förra året tillkom 26 nya varav hälften kan sägas vara relaterade till Covid-19. Lägg därtill att av de nya ”styrsignaler” som myndigheten räknar samman är ungefär två tredjedelar inte kopplade till pandemin.

Det är orealistiskt att tro att att den som delar ut pengar inte vill ha något inflytande över hur de används.

Men de allt fler riktade statsbidragen, de samordnare som tillsätts utan att det är klart om de företräder regeringen eller inte och särskilda överenskommelser bidrar sammantaget till att försvaga det kommunala självstyret.

I en tid med borgerligt styrda kommuner och regioner och en S-ledd regering finns här inte bara dimensionen staten-kommunerna utan också en partipolitisk konfliktyta.

I en tid med borgerligt styrda kommuner och regioner och en S-ledd regering finns här inte bara dimensionen staten-kommunerna utan också en partipolitisk konfliktyta.

Med riktade bidrag stimuleras kommuner ekonomiskt att följa de prioriteringar som regeringen fastslår, även om kommunmajoriteten annars hade gjort andra val. De riktade statsbidragen rymmer heller inte bara en ”att göra-dimension” utan också en ”hur-dimension”. Därmed påverkas också det faktiska självbestämmande i hur de statliga målen ska förverkligas lokalt - i strid med tanken att lokala beslutsfattare är bättre lämpade att planera och verkställa hur statliga ambitioner ska materialiseras.

Lägg därtill att Statskontoret tidigare har påpekat att många mindre statsbidrag i själva verket minskar likvärdigheten mellan kommuner eftersom mindre kommuner saknar möjligheter och resurser att ta del av pengarna.

Sveriges kommuner och regioner har många gånger kritiserat detaljstyrningen. Så också när Lena Micko (S) var dess ordförande. ”Självstyret fungerar inte i praktiken”, sa hon då.

I dag är Lena Micko kommunminister.

Läs mer