GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sätt mer tyska och franska på schemat

När behovet av att läsa utländska språk ökar, minskar andelen elever som pluggar franska och tyska.
Ledare • Publicerad 29 november 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

"I Paris förnäma salar, värsta buse franska talar", skrev författaren Falstaff Fakir.

På väg att bli undantag: Studier i franska.
På väg att bli undantag: Studier i franska.Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Om ”busen” är svensk är dock sannolikheten tämligen hög att vederbörande försöker göra sig förstådd på engelska istället för på franska.

Andelen elever som pluggar franska verb i den svenska skolan minskar intressant nog samtidigt som Frankrike blir en allt viktigare europeisk makt. Och allt färre elever kan rabbla vilka ord som styr ackusativ och dativobjekt i tyskan. Sammantaget har andelen elever på gymnasiets nybörjarkurser minskat med 24 procent sedan läsåret 2013/14 enligt en färsk undersökning som presenterats i tidningen Skolvärlden.

På gymnasiet läser ungefär varannan elev ytterligare ett språk vid sidan av svenska och engelska. Och av dem läser hälften spanska medan var fjärde läser tyska och var femte franska.

Och en titt runt om i landet vittnar om en utveckling där valmöjligheterna blir färre och där framför allt franskan tar stryk.

Grundskolorna är skyldiga att erbjuda minst två av de tre språken, spanska, tyska och franska. Vilket innebär att det är franskan som riskerar att försvinna i skolor med få elever som inte sällan också har svårt att finna legitimerade lärare.

Ett språk som samtidigt fungerar som modersmål för människor på alla kontinenter och har en särskild status också i internationella sammanhang. Som diplomatin, postväsendet, FN och Interpol för att bara nämna några.

Spanska uppfattas av många var något lättare att lära sig än franska. Dessutom är steget från spanskan till italienskan inte särskilt långt. Det gör spanskan till ett rationellt val för många.

Tyskan har för en svensktalande också fördelen av att vara ett relativt närliggande språk. Till bilden hör ju att Tyskland tillsammans med Norge är Sveriges viktigaste handelspartner. Och samtidigt efter Storbritanniens uttåg från EU blir Tyskland inte bara i geografisk mening ett land i mitten utan också i politisk. Ändå tappar tyskan i popularitet, medan intresset för skandinaviska språk på tyska universitet paradoxalt nog är högt.

Det är jobbigt att lära sig ett nytt språk. Men det är berikande på det personliga planet att kunna. Och språk bygger broar det är en inkörsport till andra länder och kulturer.

Egentligen borde språkens minskade popularitet inte mötas med någon förvåning. Eleverna val speglar något större. De väljer utifrån deras egna utgångspunkter något rationellt.

Språkstudier är tuffa och leder till att mindre tid kan ägnas åt andra ämnen vilket kan sänka betygen. Det svenska kulturella livet med fokus på USA och Storbritannien uppmuntrar inte till studier av tyska eller ett språk som franska.

”Det svenska kulturella livet med fokus på USA och Storbritannien uppmuntrar inte till studier av tyska eller ett språk som franska.”

Lärarnas Riksförbund har också uppmärksammat att många språklärare lämnar yrket. Kommunernas bortprioriteringar av ett av de tre språken är en orsak. Vem vill söka en tjänst på en skola om språket kan komma att plockas bort från schemat?

Det talas också om att språkgrupperna blir allt större.Symptomatisk nog finns det regler för hur många elever som får delta samtidigt i fjärrundervisning via länk, men inte hur många som får gå i en vanlig klass.

Det brukar sägas att man i affärer kan köpa sitt eget språk, men när man säljer ska man göra det på köparens.

Kort sagt. I ett litet språkområde finns det inget alternativ till att lära sig främmande språk.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.