Samarbete och subsidiaritet hand i hand
Kristdemokraternas valsedel till Europaparlamentet kommer om valberedningens förslag gå igenom att toppas av den nuvarande parlamentarikern David Lega, som i förra valet fanns på plats nummer två.
Dåvarande ettan, Sara Skyttedal meddelade i måndags att hon inte kandiderar. Men bilden som då gavs, att hon petats, från en valbar plats, stämmer inte riktigt överens med valberedningens budskap på tisdagen. Skyttedal erbjöds en andraplats, som hon avvisade. Det var alltså inte så som flera medier spekulerade att hon trycktes ut efter vårens egensinniga och oförankrade utspel för en narkotikalegalisering, som också skedde när partiet innehar posten som socialminister.
Med tanke på det interna provvalet som ska ha vunnits av David Lega i överlägsen stil hade det nog setts som ett avsteg från partidemokratin att inte sätta Lega på plats nummer ett. Vilket också är extra svårt i ett parti som gärna anknyter till sin egen folkrörelsetradition.
I Europaparlamentet har David Lega utsetts till företrädare i förhandlingarna EU:s nya politik om utvidgning, ramverket för kandidatländer och nya EU-medlemmar. Han förknippas också med dialogen mellan Europa och Mellanösterns stater i linje med de USA-ledda Abrahamavtalen som öppnat de frostiga relationerna mellan Israel och stater i arabvärlden. Dock till ett pris av stora vapenaffärer med USA.
Sara Skyttedal har samtidigt profilerat sig mer som en kritiker av Brysselmakt och byråkrati. En dimension som minst sagt behövs när moderna bostäder i Sverige kan komma att omfattas av bisarra renoveringskrav och när kommissionen utformar en skogspolitik som kväver Sveriges gröna guld och bromsar den gröna omställningen.
I en tid när stater som Ungern och Polen tummat på rättsstatens princip och formar en ren majoritär demokrati måste man dock vara tydlig om valet står mellan Ungerns Orban och Frankrikes Macron. Det var inte Skyttedal när hon fick frågan.
”Annars ryms de bådas perspektiv väl inom den kristdemokratiska rörelsen – rimligen också i den ordningen.”
Annars ryms de bådas perspektiv väl inom den kristdemokratiska rörelsen – rimligen också i den ordningen.
Att Martin Hallander – tidigare ordförande för ungdomsförbundet – föreslås på den andraplats som Skyttedal tackade nej till vittnar om nomineringskommitténs ambition att förena de olika KD-perspektiven.
Samarbete och subsidiaritet (närhet) borde vara två sidor av samma kristdemokratiska europeiska mynt och partiet har inte alltför ofta under de senaste åren påmint om den europeiska kristdemokratins helt avgörande betydelse för Europasamarbetets födelse och framväxt. Den möjligheten finns framöver.