Annons

Sälj Vattenfall, staten klarar inte ägandet

Det finns en slutsats vi kan dra av affären Vattenfall: öka takten i försäljningarna av statens företag. Om något visar det som hänt nu hur till och med en effektiv minister som Maud Olofsson hamnar i utspelens fällor när en politisk kris blåst upp.
Ledare • Publicerad 23 november 2009

Egentligen har ju ingenting hänt. Företaget Vattenfall har agerat som en tung aktör på den gemensamma europeiska energimarknaden, enligt sina instruktioner om lönsamhet. Storbritannien planerar att förnya sin kärnkraft – och Vattenfall kan säker kärnkraft.

Moderbolaget upprättar avtal med sitt tyska dotterbolag, och i det står rader om det obegränsade skadeansvar vid kärnkraftsolyckor som också föreslås i Sverige. Och det överväger att sälja sin del i det svenska elnätet. Tror någon att den nuvarande ägaren är den enda som förmår sköta ledningsgator i skog? Knappast.

Annons

Ett övergripande mål för Europas gemensamma energimarknad är att minska beroendet av import utifrån – Mellanösterns olja och Rysslands gas. Också i det perspektivet har Vattenfall agerat rationellt och i enlighet med vår Europapolitik.

Här finner vi naturligtvis en målkonflikt. Å ena sidan lönsamhet, å andra sidan att vara ett instrument för politiska ambitioner att göra energiproduktionen grönare. Här som i så många andra fall tycks politiken ha varit att hantera de mål man inte kunnat förena, och hoppas att ingen märker konflikten.

Det krävdes bara en kort men skickligt sådd nyhet om elnätet – ja det var knappt ens en nyhet – för att bubblan skulle brista och alla de jonglerade bollarna skulle hamna på marken.

Det är långt bättre att politiken begränsar sig till det som är dess kärna: lagstiftning, regler för hur saker ska ske i vårt samhälle. Det finns få skäl varför staten ska bedriva en haltande och ineffektiv energipolitik genom Vattenfall, när den rimliga vägen går via regler för hur kraftproduktion får ske i vårt land och hur denna ska beskattas. Det kommer onekligen att göra politiken svårare, eftersom kraven på tydlighet ökar och konflikter kommer att lyftas fram i ljuset mer effektivt.

Kraftproduktionens läge mellan politiska ideal och ekonomisk verklighet belyses av Hans Bergström i tisdagens Dagens Nyheter. Han ger flera exempel på svenska företag som växer på en gemensam europeisk marknad blir till elefanter i det svenska politiska glashuset. Kunnande inom läkemedelshandel, vård, medier och energi är exempel på sådant som ökar i betydelse för vår försörjning, när konkurrensen från nya industriländer växer. Han kunde kanske lägga till utbildning, med tanke på hur friskolorna i dag utvecklas.

Det är ofta en växt från det offentliga till den fria marknaden, från invanda föreställningar till nya möjligheter. Vi har inte råd med en politik som hellre tar skydd när debatten kommer än försöker leda den.

Per Dahl, politisk chefredaktör
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons