Säkrare investeringar på tiden
Förra året släppte Nationellt kunskapscentrum om Kina en rapport som varnade för risken att svenska kommuner kan utsättas för statliga kinesiska påverkansoperationer. Till den kommunistiska Pekingregimens potentiella metoder hör det inflytande som kommer av kinesiskt majoritetsägda företag. I kartläggningen över vilka kommuner som är mest sårbara stack främst Göteborg ut, men även Kalmar fanns med.
Fastlands-Kina är inte den enda hotbilden som finns, även Ryssland och Iran har intressen i landet som kan påverka svensk säkerhet. För två månader sedan dömdes de iranska bröderna Kia till fängelse för att ha spionerat åt den ryska militära underrättelsetjänsten. 2021 dömdes en konsult som arbetat för Scania och Volvo Cars till fängelse för att ha lämnat över företagshemligheter till Ryssland.
Regeringen har nu meddelat att man vill gå fram med en ny lag som ska kunna användas för att stoppa utländska investeringar i skyddsvärd verksamhet om investeringen bedöms kunna skada svenska säkerhetsintressen. Det kan exempelvis handla om strategisk teknologi och samhällskritiska råvaror, eller känsliga personuppgifter, infrastruktur och krigsmateriel.
Det vore på tiden. Problemet är inte ett nytt sådant utan är något som har varnats för i flera år. 2020 konstaterade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att utländska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet kan leda till ”försämrad yttre och inre säkerhet, skador på Sveriges ekonomi och på nationell samhällsviktig verksamhet.” Det kan således röra sig om allt från investeringar som möjliggör politiska påtryckningar till inskränkningar av medier, infrastrukturens funktion eller tillgången till viktiga insatsvaror.
”I kartläggningen över vilka kommuner som är mest sårbara fanns även Kalmar med.”
Ja, Moderaterna själva hade som vallöfte 2018 att införa ett tillståndskrav för att kunna stoppa oönskade utländska investeringar. Och något sådant ser alltså nu till slut ut att komma på plats, med hjälp av ett granskningssystem. Utländska investerare kommer ha anmälningsskyldighet när det gäller sådant ”som innebär visst inflytande i eller förvärv av skyddsvärd verksamhet”. En granskningsmyndighet ska därefter pröva investeringen, och ha befogenhet att vid behov också stoppa den.
Det gäller oavsett nationalitet eller var investeraren har sitt säte; ett viktigt klargörande. Även om den aktuella hotbilden ser ut som den gör får inte en rimlig vaksamhet urarta till en generell fientlighet mot specifika länder.
Om Sverige inför ett sådant granskningssystem skulle det inte bara stärka svensk säkerhet, det skulle också innebära att Sverige som har hamnat efter i denna utveckling blir mer likt stora delar av övriga Europa och den anglosaxiska världen. Våra nordiska grannländer och ett drygt dussintal länder i EU har redan infört en sådan lag, så även USA, Kanada och Australien.
Handel mellan länder gör världen bättre. Det alstrar välstånd, sprider utveckling och idéer, minskar fattigdom och kan bidra till demokratibygget världen över. Men att bortse från att illasinnade aktörer kan ha bakomliggande motiv vore naivt. Detta är en säkerhetslucka som behöver täppas till.
