Så skadas demokratin
Talmannen Andreas Norléns reagerade starkt mot Miljöpartiet som gjorde ”att politiken och skeendet framstår som oförutsägbart, ologiskt och orimligt” . Bakgrunden var förstås att talmannen inte fått full information om MP:s inställning till regeringsbildningen i det fall Centern släppte fram den av i första hand Moderaterna och Kristdemokraterna utmejslade budgeten.
Att Miljöpartiet väljer att inte styra på en budget som andra partier arbetat fram är visserligen - även om det inte är avsikten med beslutet - att respektera riksdagen. Men att inte lämna korrekt information till talmannen, det är att inte respektera de folkvaldas församling.
En fråga i sammanhanget är också vad Magdalena Andersson visste om den socialdemokratiska koalitionspartnerns planer när hon drack kaffe med talmannen.
Svaret från tunga miljöpartister på talmannens kritik är därmed ett grönt dubbelfel. De kritiserar talmannen och bidrar till att ytterligare förstärka det skeende som Norlén talar om. I förlängningen undermineras tilltron till riksdagen och de demokratiska institutionerna.
EU-parlamentarikern Jakop Dalunde skrev att talmannen ”är en konservativ moderat och inte en förmedlare av sanning”. Trafikborgarrådet i Stockholm Daniel Helldén, hävdade att talmannen ”slirar på ansvarsfrågan... utan att veta vad som hänt”.
Även en talman kan naturligtvis kritiseras. Även om talmannen inte kan avsättas av riksdagen är tanken som det står i förarbeten till grundlagen att han möter väljarna i sin valkrets i nästa val, i det fall att talmannen åter kandiderar.
Slentrianmässigt nämns ibland att talmannen är nummer två i rang i Sverige efter kungen. Det är ingen slump. Det markerar riksdagens ställning som folkets främsta företrädare i Sverige. Och talmannen omnämns som riksdagens främste företrädare.
Riksdagsordningen stadgar också talmannens opolitiska ställning. Vederbörande röstar inte och är under mandatoperioden som också ersatt av en ledamot från sin valkrets. Vad som kan läggas till är att talmannen också givits grundlagsvärnande funktion som kallas för propositionsvägran. En proposition som strider mot grundlag eller riksdagsordning kan talmannen stoppa och skicka till konstitutionsutskottet för vidare prövning.
När miljöpartisterna kritiserar utan vidare grund talmannens integritet och anklagar honom för att ta hänsyn till partipolitiska preferenser undermineras således tilltron till institutionen. Han anklagas för att bryta mot lagens bokstav och anda och för att svika förtroendet han fått från de folkvalda. Sådan omotiverad kritik bidrar till att underminera förtroendet ytterligare för riksdagen.
Även Löfvens agerande vittnar om bristfällig respekt för talmannens auktoritet. Han meddelade ju sin kommande avgång kort efter det att talmannen ånyo föreslagit honom som statsminister.
Det bör uppenbarligen upprepas. Den som inte respekterar talmannen, respekterar inte riksdagen. Frågan som nu måste besvaras är vad Magdalena Andersson visste om MP-planerna när hon mötte talmannen.
