Daniel Braw: Revolutionen i luften

Elektrifieringen av flyget kan bli den nya försvarsindustrin.
Daniel BrawSkicka e-post
Ledare • Publicerad 22 juni 2020
Daniel Braw
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Barometern Oskarshamns-Tidningen politiska etikett är moderat.
Det tjeckiska flygplanet Onix visar att det går att flyga på el.
Det tjeckiska flygplanet Onix visar att det går att flyga på el.Foto: Anders Wiklund/TT

S-MP-regeringen framstår milt uttryckt inte som några glödande flygentusiaster. Men en minister tror faktiskt på flygets framtid, och eftersom det är infrastrukturministern Tomas Eneroth spelar det också viss roll.

Flyget är både en nödvändighet och en möjlighet, var budskapet från Eneroth vid ett seminarium i veckan. ”Vi ska återuppta flygandet och se till att det både blir hållbart och industriellt utvecklande i Sverige”, sa Eneroth.

Det handlar om elektrifieringen av flyget, ett område som inte är så avlägset som det kan tyckas. Nyligen certifierades det första eldrivna flygplanet i Europa, ett litet övningsflygplan från det slovenska företaget Pipistrel. Svenska Heart Aerospace har som mål att introducera ett eldrivet passagerarflygplan 2025. Enligt Tomas Eneroth har Sverige som exportberoende industrination en potential i omställningen till elektriskt flyg som går att jämföra med den roll läkemedels-, fordons- och försvarsindustrierna har spelat i Sverige.

Infrastrukturministern har för egen del uttalat ambitionen att flyga med det första reguljära elflyget, men teknikoptimismen slår också igenom i regeringens politik. Regeringen har tagit initiativ till en utredning om hur staten kan främja utveckling och en övergång till en större användning av elflygplan. Utredningen ska vara klar i höst.

Statliga Vinnova finansierar också det så kallade Eliseprojektet som har det övergripande målet att skapa en elektrisk flygindustri och flyginfrastruktur i Sverige.

Enligt infrastrukturministern kan det framöver bli aktuellt att staten stödjer elflygsinnovationer genom upphandling, men redan nu arbetas intensivt med regelutveckling för att Sverige ska komma först i omställningen.

Men satsningar på elflyg kommer också att kollidera med hur regeringen hittills har tänkt om infrastruktur. Elflygets löfte är att göra även korta flygningar med ett relativt lågt antal passagerare lönsamma. Det är just sådana flygningar som regeringen strävar efter att konkurrera ut med höghastighetståg. ”Med en räckvidd på 40 mil, med en helt annan bullermiljö och klimatpåverkan än det flyg vi har idag så skapas också nya möjligheter till hur detta kan påverka både flygplatsstrukturen i Sverige och resemöjligheter och transportnät”, sa Eneroth vid seminariet. Även små och stadsnära flygplatser hamnar med andra ord i ett annat ljus.

Ska det finnas någon realism i elektriskt flyg i Sverige, krävs också att det finns flygbolag och flygplatser med tillräckliga ekonomiska förutsättningar. Men när regeringen i veckan skulle presentera en räddningsplan för SAS verkade det ske närmast motvilligt. Motsvarande motvilja är att vänta när det blir fråga om att inte bara tolerera flygplatser utan också investera i dem. En av de frågor utredningen ska undersöka är just hur stödet till regionala flygplatser behöver förändras.

Och så måste man bryta med den säregna logik där flyg i sig har kommit att betraktas som suspekt och tågtrafikens stora miljöpåverkan konsekvent underskattas. Landskapseffekterna av höghastighetståg, till exempel, skulle bli hårresande.

Infrastrukturministerns vision för Sverige som ledande flygnation, där elektriskt flyg knyter samman landet och samtidigt är en väsentlig källa till exportintäkter, är tilltalande. Men som alltid hänger politikens genomförande på vilka eftergifter Socialdemokraterna tvingas göra åt Miljöpartiet.