Regeringens dubbelspråk om mediernas frihet
Debatten om mediernas självständighet – läs public service framtid – är så uppskruvad att få har tagit del av det finstilta när det gäller regeringens Cornonastöd till mediesektorn.
På det stora hela taget har mediesektorn välkomnat stödet. Corona har försvagat den fria journalistiken - läs lägre annonsintäkter - och med en svagare svensk press riskerar public service-bolagen att få en alltför dominant ställning. Tillsammans med delstatligt ägda TV4. Välkommet är också bland annat att journalistiskt innehåll – som satsningar på så kallade redaktionella vita fläckar – premieras.
Men djävulen sitter som alltid i detaljerna. Särskilt när det gäller statsmaktens förhållande till medierna. Oppositionen har fått hård kritik av regeringen för att inte ställa sig bakom ett grundlagsskydd för public service-bolagen. Ett sådant står i motsatsställning till vår konstitutionella tradition. Det skulle innebära att demokratiskt valda riksdagsledamöter inte kan bestämma över en särskild del av den offentliga sektorn.
Men regeringspartiernas företrädare borde ha ett lägre tonläge. Det nya mediestödet innehåller exempelvis ett nytt etikkrav på tidningar för att de ska vara stödberättigade.
Det betyder i klartext att kraven på tidningarna är högre än vad som ställs i lag och att den statliga prövningen genom den nämnd som regeringen utsett kan kopplas till det frivilliga system – med Pressombudsmannen – som tidningarna själva inrättat. Staten överprövar därmed det självreglerande etiska systemet och kan därmed påverka utrymmet för det tryckta ordet.
Eftersom det är en förordning behövde regeringen inte remissbehandla det i vanlig ordning. Trots att regelverket har påverkan på ett så särskilt område som medier och tryckfrihet har alltså inte domstolar, Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern behandlat gått igenom utformningen. Och eftersom det inte är en lagstiftning har någon granskning av Lagrådet aldrig skett och riksdagen har inte fattat något beslut.
Det finns goda skäl att öka avståndet mellan politik och public service. Men de regeringsföreträdare som kritiserar M-KD-oppositionen om public service borde titta sig själva i spegeln och fundera över hur den egna ministärens beslut ger regeringens organ ökad makt över det tryckta ordet.
