GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Pressen kan inte vara neutral i krig

Journalistiken kan inte förhålla sig neutral i ett krig. Men det journalistiska uppdraget- nyhetsförmedling och granskning - i läsarnas tjänst består.
Ledare • Publicerad 20 juni 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Smålandspostens legendariska chefredaktör Gunnar Franzén berättade i boken Värend och världen hur han uppvaktades av en irriterad företrädare för försvarsmakten sedan han under efterkrigstiden berättat om hur riksvägen söder om Växjö vid Eneryda skulle kunna användas som en reservflygplats för flygvapnet.

En journalist dokumenterar krigets fasor i Ukraina.
En journalist dokumenterar krigets fasor i Ukraina.Foto: Natacha Pisarenko

”Vägen skulle väl förr eller senare befaras av en ryss”, konstaterade chefredaktören. Några år senare kontaktades han av försvarsmakten sedan tidningen uppmärksammat en markförsäljning i Uråsa som syftade till anläggandet av en militär flygplats.

Den uppgiften kom från en offentlig källa.

Franzén visade att redaktionell självständighet inte är något nytt. Men när kriget också utspelas på informationsfältet kompliceras mediernas arbete betydligt.

I dag berättar journalister i Ukraina om hur de brottas med att ge en saklig och opartisk nyhetsförmedling samtidigt som landsmän dödas av en invaderande militär. Till detta kommer den svåra avvägningen om vad som kan berättas när det gäller aspekter som kan försvaga den egna försvarsförmågan eller stärka en antagonistisk fiende.

Den svenska debatten har hittills främst rört den så kallade lydnadsparagrafen som rör public service-bolagen och som stadgar att de under höjd beredskap ska lyda under regeringen. Den har (van)tolkats som att Sveriges Radio och Sveriges Television i hemlighet ingår ett slags kontrakt med staten redan i fredstid vilken kan försvaga bolagens oberoende.

Yttrandefrihetsgrundlagen stadgar dock ingen skillnad mellan krig och fred. Utgivaransvaret består liksom censurförbudet. En regering skulle möjligen kunna byta styrelse för den förvaltningsstiftelse som äger bolagen, men även om public service-bolagen skulle hamna under regeringen åtnjuter ju myndigheter i Sverige självständighet gentemot regeringen. Tredje statsmakten skulle inte bli en del av första statsmakten.

Som lagen är skriven är den tänkt att ge skydd och förmåga till bolagen också under krig. Det gäller bergrum och bevakning. Redan i dag är radiohuset i Kalmar ett civilt skyddsobjekt. Det är exempelvis inte Barometerns tidningshus.

Den svenska presstraditionen har en stark liberal prägel, med stort inflytande för redaktörer och journalister. Lika lite som forskare kan tvingas till särskilda resultat, eller ämbetsmän kan åläggas att fatta vissa beslut kan journalister styras att skriva i strid med pressetiken eller den egna övertygelsen.

”Därför bör diskussionen om journalistikens arbete i krig flyttas från form - lagar och regler - till innehåll, till frågor om etik och yrkesroll.”

Därför bör diskussionen om journalistikens arbete i krig flyttas från form - lagar och regler - till innehåll, till frågor om etik och yrkesroll.

Det finns inte en journalistik för fred och en för krig. Utan granskning också i krig kommer pressens trovärdighet att sjunka. Den kommer anklagas för att vara driven av dolda agendor och ingen annan än en främmande våldsam makt tjänar på samhällssplittring.

Officerares långt gångna meddelarfrihet -rätten att avslöja missförhållande för journalister- gäller också i krig. Tanken är att det ska skapa en fungerande försvarsmakt. Bästa sättet att undvika avslöjanden är att tillse att missförhållanden inte uppstår. Statsmakten har således understrukit en öppenhet för granskande journalistik också när det gäller försvars och polis.

Men det betyder inte att allt ska skrivas. eller för den delen att journalistiken inte ska ta ställning i neutralitetens namn. Då blir neutraliteten överordnad moralen och sakligheten.

Pressen är framvuxen tillsammans med demokratin och yttrandefriheten och nära sammanbunden med dessa centrala värden. Den press som materialiserar yttrandefrihet måste också försvara yttrandefriheten gentemot en angripare.

Den press som förklarar och berättar och som söker sanningen kan inte blunda för vem som är ond och god.

Eller för vad som är det orättfärdiga kriget och vad som är det rättfärdiga försvaret.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.