Prat med en pirat

Dessa protesterande kreatörer – låt oss kalla dem upphovsrättsinnehavare – avfärdas av PP som tillhörande "etablissemanget" – och det är ju alltid lättavfärdat. Samtidigt, när jag ställer frågan till Rick Falkvinge om hans parti är anti-etablissemang, så medger han att det vore ju fånigt att hävda, när man nu har en plats i EU-parlamentet och allt.

Piratpartiet är en rörelse full av ideologiska och intellektuella motsättningar. Detta finns delvis inom alla partier, men i PP (som i opinionsmätningarna nu får ungefär två procent av väljarkåren) är det mer uttalat än annars.

– Jag brukar säga att jag både är en ultrakapitalist och digital kommunist, säger Falkvinge, och menar, att det finns intressen ur både vänstern och högern som möts i Piratpartiet.

– Om vi vore ett parti av Socialdemokraternas storlek hade vi kunnat diskutera fraktioneringar, men nu har vi inte råd med det. Det är en ständigt pågående diskussion inom oss. Vi i styrelsen pratar alltid om folks bakgrund, är noga med att balansera det, säger Falkvinge. Vi vet att vi har åsikter som delar oss, men vi väljer att bortse från dem.

– Det är bara i Sverige som höger-vänster har fått sådan tydlig koppling till individ kontra kollektiv. Ute i Europa kan ju arbetarrörelsen vara betydligt mer individuell – det var den ju från början, säger han, och påpekar att den faktiskt sprang ur liberalismen en gång.

Är det ett problem att ni har en image omkring er av "arga unga män" – undrar jag, och tänker på att PP konkurrerar med SD om väljarna.

– Ja, absolut. I samband med EU-valet och FRA-debatten fick vi en arg svans till partiet. Det är aldrig bra. Visserligen attraherar vi samma väljare som SD, vad gäller ålder och kön. Men vi har en mycket högre andel av universitetsstudenter bland oss. Vi drar mer "tänkare", säger han men tillägger att det visst låter lite pompöst när han säger det.

Vi kommer in på upphovsrätten – omöjligt att undvika. Han menar att kreatörerna och förlagen numera har blivit konkurrenter eftersom kreatörerna själva kan publicera sig. Och att detta omkullkastar hela ordningen med förlagsvärlden. Förlagen är inte ett legitimt intresse i upphovsrättsdebatten, menar han. Lika lite som Karlsborg är ett legitimt intresse i säkerhetspolitiken. Karlsborg drabbas av försvarets nedläggningar, men Karlsborgs invånare kan inte kräva att försvaret anpassar sig efter dem.

Jag menar att man måste skilja på att publicera sig frivilligt och att upptäcka att ens saker publiceras utan medgivande.

Rick Falkvinge kontrar med, att den övervakning som krävs för att efterfölja sådana bestämmelser kostar för mycket.

– Svaret på det blir för mig: varför ska du ha rätt att läsa min post, säger han retoriskt.

Bra, tänker jag. Eftersom vi inte vill ha den typen av övervakningssamhälle vore ju det bästa att människor slutade ta saker som inte är deras.

Men det säger jag inte.