Annons

Posten måste komma fram också i kristider

Pandemin har gjort att vi blir allt mer beroende av stabil post- och paketleverans. Men hur sårbar är posttjänsten? I Post- och Telestyrelsens senaste sårbarhetsanalys levereras några svar på den frågan.
Ledare • Publicerad 18 januari 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Ett brev betyder så mycket. Särskilt när det blåser kallt.
Ett brev betyder så mycket. Särskilt när det blåser kallt.Foto: Johanna Eriksson

Gamla posthuset i Kalmar från år 1947 ritades av arkitekten L.E. Lallerstedt och inredningen med den hästskoformad kassadisken i grön marmor, ljusinsläpp från taket och träinteriör anses som arkitektens mest originella posthusinredning. I Roslagens centralort Norrtälje pryds det tidigare posthusets fasad av en stor och skimrande mosaik, som domineras av ett guldglänsande posthorn runt vilket människor samlas. På Vasagatan i Stockholm tronar Ferdinand Bobergs magnifika Centralposthus från början av förra sekelskiftet, med tidstypiska utsmyckningar i fasaden.

Idag har de gamla posthusen förlorat sin funktion. Byggnaderna och utsmyckningarna är på flera sätt reminiscenser av en svunnen tid. Dels vittnar deras skönhet om en annan syn på arkitektur och stadsrummens liv och funktion än dagens. Dels är de vittnen om postens ställning som samhällsbärare. De påkostade och varsamt genomförda byggnaderna symboliserade postens ställning och roll i samhället och i människors liv.

Annons

Pandemin har gjort att postens funktion och uppgift accentueras och kraven på posttjänstens tillgänglighet och stabila leverans för alla i hela landet ökat.

Postnords förslag till ny leveransmodell innebär dock att brev och tidningar ska delas ut varannan dag till hushållen. Utdelningen av paket, företags– och myndighetspost kommer dock inte förändras. Post- och Telestyrelsen (PTS) har gett klartecken till försöket med varannandagsutdelning till hushållen, men menar samtidigt att detta är att tänja på gränserna då det i postlagen finns ett krav på femdagarsutdelning. Här står Postnords förlustsiffror mot vikten av att en samhällsomfattande funktion utförs på det sätt som regelverket säger.

Ett av PTS:s övergripande mål är att alla ska ha tillgång till tillförlitliga post- och betaltjänster. I myndighetens senaste sårbarhetsanalys – en analys varje myndighet med ansvar för krisberedskap ska inlämna till regeringen per den sista oktober varje år – identifierar man en rad brister. Inom posttjänsten finns exempelvis bristfälliga legala förutsättningar för att kunna prioritera vissa försändelser vid en störning. De avskaffade drivmedelslagren kan även det skapa stora problem i verksamheten.

PTS lyfter vidare att det är angeläget med en inventering av samhällsviktiga aktörers, som totalförsvarets, behov av postförsändelser i fredstid i jämförelse med under höjd beredskap. I sin analys påpekar PTS att de inte finns någon myndighet som arbetar med eller ansvarar för krisberedskap och planering för höjd beredskap för paketleveranser. Påpekandet är uppseendeväckande och i en tid av ökat beroende av leveranser behöver den skyndsamt åtgärdas. Uppgiften skulle med fördel kunna placeras hos PTS.

I år fick de krisberedskapshanterande myndigheterna uppskov med att sända in sina risk- och sårbarhetsanalyser från den slutet av oktober 2020 till januari 2021 på grund av pandemin. Att uppskovet var nödvändigt illustrerar i sig samhällets sårbarhet. Och ett brev med posten har kanske aldrig varit viktigare.

Annika BorgSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons