Platta inte till skatten

Förespråkarna av platt inkomstskatt undviker att tala om att en platt skatt för många skulle vara en höjd skatt. Bättre då med jobbskatteavdrag som riktas till stora breda grupper.
Ledare • Publicerad 19 maj 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Kalmar län moderata riksdagsledamot, Marie Nicholson, har under veckan tillsammans med kollegorna i partiets skattekommitté besökt Estlands huvudstad Tallin för att studera landets skattesystem.

Riksdagsledamoten Marie Nicholson (M) lyfter en diskussion om hur företagsbeskattningen kan förändras.
Riksdagsledamoten Marie Nicholson (M) lyfter en diskussion om hur företagsbeskattningen kan förändras.Foto: Robin Vramsjö

På sociala medier berättar Nicholson om vad Sverige kan lära av det baltiska grannlandet. Med rätta nämns den intressanta företagsbeskattningen. I Estland beskattas inte outdelade vinster.

Det reser en viktig diskussion om vilken roll bolagsbeskattningen spelar i Sverige. Företag som går med vinst beskattas. Företag som uppvisar röda siffror gör det inte. Lägg därtill att vinster som delas ut ändå kommer att beskattas. Vad är syftet med bolagsbeskattningen?

Även när det gäller beskattningen av inkomster ser många på Estland som ett föredöme. Landet har en platt skatt på 20 procent. Ingen betalar mer på inkomster. Det anses stärka konkurrenskraft och tillväxt. Med jämna mellanrum kommer också appeller om att också Sverige bör platta till inkomstskatten. Det är en dröm för skatteliberaler i Centern och för en del inom Liberalerna. I dagarna har Skattebetalarnas förening publicerat en tyngre rapport i ämnet som i ett internationellt perspektiv framhåller den platta skattens fördelar.

Det som få tänker på är att platta skatter för många skulle vara lika med höjda skatter. Slutsatserna i en äldre konjunkturrådsrapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) ser ut att fortfarande gälla. I den uträkningen skulle var femte löntagare få en rejält höjd skatt.

Ett exempel: En medelinkomsttagare i Kalmar kommun som tjänar 29 000 kronor i månaden har en kommunalskatt på 33,67 procent. Men jobbskatteavdraget uppgår till 2691 kronor. Lägg därtill skattereduktionen på förvärvsinkomster på 125 kronor. Det innebär att den totala summan skatter på inkomster uppgår till 22 procent.

”Om skatteintäkterna ska hållas intakta med en platt skatt måste således skatteintäkterna från låg - och medelinkomsttagare öka betydligt.”

Om skatteintäkterna ska hållas intakta med en platt skatt måste således skatteintäkterna från låg - och medelinkomsttagare öka betydligt. Eller så tror förespråkarna att det är möjligt att räkna bort de 54 miljarder kronor som den statliga inkomstskatten inbringar utan radikala nedskärningar i offentlig verksamhet.

Jobbskatteavdragets stora fördel är att det sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för unga och invandrare. Mer blir kvar även på mindre löner. Om skattesystemet ska användas till att stimulera arbete är jobbskatteavdrag att föredra framför en högre platt skatt. Intresset ökar även för lågbetalda jobb och deltidstjänster om skatten är låg.

Ett stort problem i dag är att de som är tänkta att direkt beröras av jobbskatteavdraget - arbetslösa, ungdomar och utrikes födda - lär ha sämst kunskaper om det. Att jobbskatteavdraget dessutom är högre i högskattekommuner - ofta S-styrda - är en annan tämligen okänd men viktigt inslag i dess konstruktion som är tänkt att stimulera arbete. Att Reinfeldt-regeringarnas stora reform ändå är framgångsrik visas av att de består. Varken Stefan Löfven eller Magdalena Andersson visade något intresse av att ”återställa” skatterna till tidigare nivåer

Frågan om platt skatt kokar ner till vilka grupper man tycker i första hand ska få sänkt skatt. I nuläget är det få som tror på radikala skattesänkningar, men även som långsiktig vision ter sig jobbskatteavdrag med låg- och medelinkomsttagarprofil som mer politiskt och ekonomiskt attraktiva än en tillplattat skatt för en borgerlighet med ambitioner att värna alla och inte bara vissa.

På den punkten fungerar inte Estland som någon förebild. När det gäller bolagsbeskattningen är det däremot mycket väl så att Sverige har ett och annat att lära av Estland.

Martin TunströmSkicka e-post