Annons

Sten Tolgfors: Parti-par tar över efter blocken

Bilden av det svenska partisystemet som uppdelat i två block sitter djupt, efter att ha varit gällande i decennier.
Sten Tolgfors
Ledare • Publicerad 24 oktober 2020
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Barometern Oskarshamns-Tidningen politiska etikett är moderat.
Två politiska block — en svunnen tid.
Två politiska block — en svunnen tid.Foto: Stina Stjernkvist/TT

Alliansen beskrivs fortfarande ofta som splittrad, trots att den upphörde i efterspelet av valet 2018. Vänsterpartiet räknas underförstått in i regeringsunderlaget.

Men som situationen nu ser ut så försvårar den gamla bilden av de politiska blocken snarast förståelse för det politiska läget.

Annons

Istället för två politiska block, som står mot varandra och utgör tydliga regeringsalternativ, ser vi hur partierna uppträder och agerar parvis.

Moderaterna och Kristdemokraterna

Centerpartiet och Liberalerna

Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Två partier, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, står utan parkonstellation.

Dessa par av partier är inte tillräckligt stora för att utgöra regeringsunderlag, utan de måste söka samverkan med andra parti-par. Hur dessa politiska parkonstellationer förhåller sig till samarbete med varandra är det som bestämmer vem som har regeringsmakten. För närvarande samarbetar det röd-gröna parti-paret med det mitten-liberala parti-paret. Det blå parti-paret är i opposition.

I det nya politiska landskapet utspelas ett triangeldrama mellan dessa tre parti-par.

SD och Vänstern har återkommande möjligheter att fälla regeringens förslag i riksdagen, men det förutsätter idag att de sinsemellan så olika partierna agerar likadant, och står på samma sida som det blå parti-paret. Detta är säkert lika problematiskt för båda att acceptera. Agerar de olika, så bevarar regeringen stöd i riksdagen.

Det är en ständig diskussion om huruvida det mitten-liberala partiparet ska kvarstanna i samarbetet med de röd-gröna partierna, just nu beroende på arbetsrätten och frågan om huruvida 73-punktsavtalet kan fullgöras.

Det har under lång tid tagits för givet att väljarna ska få tydliga besked i regeringsfrågan innan riksdagsval och dessutom få veta vilka politiska program de olika regeringsalternativen skulle genomföra i majoritetsställning. Minns Fredrik Reinfeldts återkommande frågor till dåvarande oppositionen: Vad vill ni göra? Hur ska ni göra det? Och med vem ska ni göra det?

Annons

Det finns helt enkelt inga självklara svar, men ett antal olika potentiella utfall. Dock kan samarbeten som idag ter sig hypotetiska vara morgondagens realitet.

Inför valet 2022 talar mycket för att väljarna istället får inrikta sig på att välja det parti de tycker bäst om, se till partiernas prioriterade frågor och förhoppningar om kommande möjligheter att bilda regering. Men sedan får väljarna, vare sig det anses bra eller inte, förlita sig på att partiernas värderingar efter riksdagsvalet leder dem rätt i val av samarbetspartier och till rimliga prioriteringar i sakpolitiska förhandlingar om regeringsprogram.

Kanske rätt fråga att ställa till partierna inför valet 2022 mindre blir: Vilka ska ni forma majoritet med? Och mer blir: Vilka aspekter kommer att väga tyngst för er när nästa regering ska formas – värderingar, sakpolitik eller andra faktorer?

Annons
Annons
Annons
Annons