Padelspelarna slår slag för demokratin
I aktiva Alstermo har tillresande skidåkare under vintern kunnat se de relativt nya padelbanorna som ligger vid idrottsplatsen. Där finns också eldplatsen med färdigkluven ved, som värmer alldeles utmärkt efter en tur längs spåret kring Alsterån. Platsen manifesterar i sig framåtanda och tradition.
Ja, padelbanorna växer just nu upp som svampar ur jorden i stad och land. De är i sig ett tecken på hopp och speglar temperaturen på en plats. Där det finns en padelbana finns både det civila engagemanget och förmågan att läsa av samhällstrender.
Men padelboomen reflekterar också något mer. Den amerikanske statsvetaren Robert Putnam fick enorm uppmärksamhet när han 1995 publicerade boken Den ensamma bowlaren. Putnam noterade en kraftig försvagning i det amerikanska medborgarsamhället. Utvecklingen på bowlingbanorna illustrerade det faktum att föreningar och politiskt deltagande minskat. Tidigare spelade bowlaren i grupper, noterade han efter åtskilliga besök, nu gick bowlaren ensam till källarlokalen för att slå några strikes.
Putnams forskning om svagare tillit och medborgarengagemang ter sig nästan profetiskt med facit över Trumpismen i hand. Själv pekade Putnam på tv-tittandet och bilpendlandet som tänkbara orsaker till föreningslivets tillbakagång. Slutsatserna passade perfekt in i den svenska berättelsen om folkrörelsens demokratiska betydelse men förvaltades nog mest av en borgerlighet som intresserade sig för det civila samhället, för familj, föreningar och församlingar.
I dag har Putnams rön om det civila samhällets betydelse för demokratin modifierats något. Folkrörelsernas betydelse anses överdriven. Statens funktion, att förvaltningen likabehandlar medborgarna, ses i dag som mer avgörande för hur värde som tillit växer fram.
Likväl har Putnams rön fört tillitsforskningen åtskilliga steg framåt. Boken lanserades på svenska bara några år innan gymmen började att på allvar etableras i svenska städer. Ensammotionerandet var dock inget nytt. Elljusbanorna i utkanten av 1960- och 1970 talets nybyggda villaområden uppmuntrade individuellt idrottandet - och tedde sig naturliga med hänsyn till det svenska höst- och vintermörkret.
Nu vänder vi åter till gruppidrotten. Padelspelandet får extra fart av pandemin och underlättas av sociala medier där det alltid går att finna en ny spelare till den redan bokade tiden. Det är ett spel som inte sällan sker på banor som ägs av etablerade folkrörelsers regi, men det kräver tidsenligt inget föreningsengagemang.
Men samtidigt inbjuder det till fler samtal och sociala kontakter än både gymmet och elljusbanan.
Det finns ett givet ämne för en ny studie i Robert Putnams anda.
