unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Överdriv inte bostadsbristen i Kalmar län

Bostadsbristen i Sverige tycks ha överdrivits i syfte att motivera kostsamma statliga investeringar. En ny undersökning visar emellertid att den verkliga ”bristen” är väsentligt lägre än vad som vanligen påstås.
Blivande hyreshus i Oskarshamn. Nya bostäder behövs – men någon brist i merparten av Sveriges kommuner är det svårt att tala om.
Blivande hyreshus i Oskarshamn. Nya bostäder behövs – men någon brist i merparten av Sveriges kommuner är det svårt att tala om.
Foto: Roger Carlsson
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

”Bostadsbrist råder i 212 av landets 290 kommuner brukar det påstås”. Underlaget kommer från en enkät som statliga Boverket gjort där man frågar kommunerna om de anser att det finns ett underskott på bostäder.

Men bostadsmarknaden i Malmö är knappast jämförbar med den i Mönsterås. Någon gemensam definition på vad bostadsbrist egentligen är har inte funnits utan kommunala tjänstemän har gjort helt egna bedömningar.

En titt på kvadratmeterpriser i Sveriges glesbygder indikerar möjligen på en lägre efterfrågan som inte kan omtalas i termer av brist. Och i större städer finns en naturlig önskan om att göra boendekarriär, att flytta från hyresrätt till bostadsrätt och från bostadsrätt till ett småhus. Och kanske sedan till en större villa. Därför finns det också viss luft i bostadsköerna. Sökandet efter en annan bostad är därmed inte alltid lika med en bristsituation.

När Boverket nu publicerat en omfattande studie över bostadsbristen i de svenska kommunerna framträder också en helt annan bild. Myndigheten har istället för att diskutera bostadsbrist i termer av efterfrågan tagit fasta på andelen hushåll som saknar en bostad som uppfyller deras behov.

Och då är det svårt att tala om någon generell bostadsbrist över hela landet. I Kalmar kommun anses 7,5 procent av hushållen trångbodda, men andelen hushåll som är både trångbodda och som har ansträngd boendeekonomi uppgår till mindre än en procent.

Det är med hänsyn till bland annat migrationen föga förvånande att andelen med ansträngd boendeekonomin är högst i Högsby (9,7 procent), Torsås (7,6 procent) och i Hultsfred (7,5). Men gruppen som har både svag boendeekonomi och som bor trångt är väsentligt mindre – färre än en procent av befolkningen enligt undersökningen.

Som sagt. Undersökningen mäter inte på något sätt efterfrågan av andra eller större bostäder. Ett lägre utbud och högre priser bromsar också mobiliteten på arbetsmarknaden. Det kan antas att många inte söker sig till jobb i andra städer på grund av höga bostadspriser.

Å andra sidan mäter inte undersökningen den som bor trångt helt frivilligt. Exempelvis den som trots höga priser vill känna storstadspulsen eller den som har ett fint men mindre torp på landet och väljer att pendla genom skogarna till arbetsplatsen i staden.

Man ska också vara mycket försiktig med att dra för starka slutsatser utifrån politiska bedömningar av människors preferenser. Att definiera medborgarnas behov blir lätt något planekonomiskt som inte tar hänsyn till individuella val.

Vad som emellertid står klart är att talet om en landsomfattande bostadsbrist framstår som präglat av rejäla överdrifter. Det saknar förankring i såväl marknadslogik (låga priser) som i den sociala bostadsanalys som Boverket står bakom.

Och denna föreställning har fått stora konsekvenser. Bilden av att invånarna i snart sagt varje kommun i landet står i en bostadskö som går kors och tvärs genom centralorten har använts för att motivera mer av traditionell statlig bostadspolitik. Hyresgästföreningen har hejat på och de stora byggjättarna har givetvis aldrig kommit med några invändningar. Och ytterst har dessa åtgärder bland annat baserats på helt subjektiva uppfattningar om vad bostadsbrist egentligen är.