GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Otryggheten är en kvinnofråga

Kvinnors oro för att utsättas för brott kan inte skämtas bort.
Ledare • Publicerad onsdag 06:01 • Uppdaterad onsdag 11:22
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Nästan var femte kvinna är orolig för att bli våldtagen.
Nästan var femte kvinna är orolig för att bli våldtagen.
Foto: Stian Lysberg, Solum

Under tisdagen släppte Brottsförebyggande rådet (Brå) dess årliga, nationella undersökning om trygghet (NTU). Något som i år åtminstone delvis bjuder på en del glädjande siffror. Bland annat fortsätter förtroendet för polisen att öka, liksom det gjort de senaste åren. Över halva befolkningen, 58 procent, känner nu förtroende för polisen. Det kan jämföras med statistiken från 2017 då siffrorna låg på endast 42 procent.

En mer plötslig förändring, som många varit snabba att uppmärksamma, är att den självrapporterade utsattheten för brott mot enskild person minskat detta år. Något som i och för sig inte är särskilt överraskande, med tanke på pandemin som lett till tillfälligt förändrade levnadsmönster.

Tyvärr är det därmed också svårt att dra några gedigna slutsatser – annat än sådana kopplade just till pandemins följdeffekter. Även Brå självt kommenterar i rapportens förord svårigheterna som detta innebär för jämförelser med tidigare år. Risken finns att vad som till synes är ett trendbrott är illusoriskt, och snarare handlar om en tillfällig förändring.

Men det har inte hindrat en del som var ivriga att ta undersökningen till intäkt för att otryggheten i själva verket inte skulle vara så stort problem som det brukar hävdas. Raljanta kommentarer dök upp som på basis av dessa osäkra och förmodligen tillfälliga siffror avfärdade varningarna för gängbrottsligheten, våldet och otryggheten som överdrivna. En magstark hållning efter en sommar av skjutningar, sprängdåd och polismord.

Det finns dock annat i undersökningen som går att ta fasta på, trots svårigheterna att jämföra med tidigare år. Som att mer än var fjärde ung kvinna i åldrarna 16-24 har drabbats av sexualbrott. Eller att ensamstående med barn är extra utsatta för risken att utsättas för brott – en tredjedel uppger sig ha utsatts under det gångna året.

”Den markanta ökningen av sexualbrott mot kvinnor sedan 2014 ligger kvar, trots nedgången under pandemin.”

När det kommer till upplevelsen av otrygghet visar sig också kvinnor vara betydligt mer utsatta. Medan 16 procent av män i Sverige känner otrygghet vid utevistelse under en sen kväll rör det sig om hela 36 procent av kvinnor. Mer än dubbelt så många än männen alltså, och mer än en tredjedel av alla kvinnor. Och detta är alltså trots den nedgång av brott som skett under pandemin.

19 procent av kvinnorna är oroliga för att bli våldtagna, jämfört med två procent av männen. Överrepresentation av kvinnor går igen i flera av kategorierna, om än skillnaderna där är mindre. Kvinnor känner mer oro än män för att utsättas för såväl personrån, inbrott och bedrägeri på internet. Och ungefär dubbelt så många kvinnor än män har valt att ta andra vägar eller färdsätt, eller valt att stanna hemma och avstå från aktiviteter på grund av rädsla.

Det kan också noteras att den markanta ökningen av sexualbrott mot kvinnor sedan 2014 ligger kvar, trots nedgången under pandemin. 2014 utsattes drygt tre procent av alla kvinnor för sexualbrott; i årets undersökning ligger siffran på nästan åtta procent. Oftast är gärningsmannen i dessa fall, enligt tidigare NTU, någon för offret okänd främling.

Under våren diskuterades det flitigt om mäns våld mot kvinnor. En debatt som nu tycks ha klingat av. Måtte det inte ha varit blott en politisk fluga. Som årets NTU visar är brotten som begås mot kvinnor ett ihållande problem, och den starkare upplevelsen av otrygghet och oro för brott begränsar kvinnors liv. Sådant kan inte skämtas bort med kommentarer om att oron är överdriven.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.