GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Otrygghet i mindre orter nytt fenomen

Glappet mellan antalet anmälda brott och den så kallade upplevda otryggheten är på sina håll stort. Vad är förklaringen till det?
Ledare • Publicerad 17 juni 2022 • Uppdaterad 17 juni 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Under slutet av veckan anordnade institutionen för kriminologi och polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet en trygghetskonferens. Ämnen som behandlades var bland andra vad trygghetsmätningar egentligen visar samt vikten av samverkan i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Ronneby är en av många mindre orter i landet som skakats av tung kriminalitet, med gängbråk och våld. Fenomenen briserade åren 2016 och 2017. Kommunpoliserna Caroline Gyberg och Anna Johansson beskrev hur det förut knappt behövdes något brottsförebyggande arbete, då man visste vem av ett begränsat antal personer som exempelvis begått ett inbrott. En liknande bild tecknas av fältassistenter i Kalmar, som berättar att de tidigare kände de flesta ungdomar, men att det i dag finns flertalet unga som fältassistenterna inte vet vilka de är.

Kalmar är en av de orter som drabbats av grov kriminalitet.
Kalmar är en av de orter som drabbats av grov kriminalitet.Foto: Rasmus Jeppsson

Kommunpoliserna lyfte fram att många invånare inte själva har utsatts för brott eller bevittnat det, däremot har de hört eller läst. Det beskrev de som ”viskningsleken”: rykten i sociala medier och uppseendeväckande rubriker i medierna ökar den upplevda otryggheten. Därför är en viktig del av det trygghetsskapande arbetet att minska glappet och förmedla en riktig verklighetsbild.

Naturligtvis är det viktigt, men vad säger egentligen siffrorna? I områden med skyhög upplevd otrygghet och nästan inga anmälda brott alls, kan skälet till glappet vara att människor inte vågar ringa polis, störningsjour, fastighetsskötare eller andra myndigheter.

Det kan även handla om en förändring av gatubilden och stämningen samt en känsla av främlingskap, något som statsvetarna Katarina Barrling och Cecilia Garme fördjupande beskriver i den nyutkomna boken ”Saknad. På spaning efter landet inom oss”. Otrygghet och främlingskap är inte enbart en fråga om att ha utsatts för brott.

”Alltför många mindre orter drabbas av tung kriminalitet, orter som tidigare förknippats med ett lugnt, tryggt och förutsebart liv.”

Alltför många mindre orter drabbas av tung kriminalitet, orter som tidigare förknippats med ett lugnt, tryggt och förutsebart liv. Inte sällan är de kriminella personer som lämnat storstadsområden, exempelvis efter riktade polisinsatser, och etablerat sig på andra orter och i områden där polisnärvaro är mer sällsynt. Forskare och analytiker beskriver hur det är ett nytt klientel där våldskapaciteten är större och hos vilka konfliktnivåerna snabbt övergår till brutalitet.

För att försöka stävja kriminaliteten och bromsa ned utvecklingen behövs systematisk samverkan mellan polis och kommun tillsammans med myndigheter som Migrationsverket, Skatteverket och Försäkringskassan. Den gemensamma lägesbilden och de olika verktygslådorna, samt inbördes snabba kontaktvägar, stör de kriminellas etablering och ökar tryggheten. Men, trygghet är färskvara, därför måste arbetet ske systematiskt och långsiktigt.

Kommuner som har färre problem med kriminalitet kan inte heller luta sig tillbaka. Kalmar, och i synnerhet Borgholm och Mörbylånga, tillhör polisregion syds tryggaste kommuner. I trygghetsmätningen från 2021 uppger 78 procent i Kalmar och över 90 procent på Öland att de aldrig utsatts för brott. Men det brottsbekämpande samverkansarbete behöver ändå uppgraderas och intensifieras. Det visar inte minst den mordvåg Kalmar nyligen drabbades av.

Sverige befinner sig i en ny verklighet, vårt land är förändrat. Diskussionen om ”upplevd” otrygghet kan därför leda fel och skyla över problemen. Det är inte rätt väg att gå.

Annika BorgSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.