Otillåten påverkan behöver belysas
Anställda inom kommuner och regioner utsätts för mer hot och våld än andra yrkesgrupper. Nu vill arbetsgivarorganisationen SKR att ”otillåten påverkan” blir en egen brottsrubricering för att stärka skyddet för den som utsätts för påtryckningar i sin tjänsteutövning.
Syftet är att grova förolämpningar, obehagliga mejl och sms, trakasserier eller annat hotfullt beteende med avsikt att påverka en persons tjänsteutövning ska betraktas som brottsligt. Dock handlar det inte alltid om handlingar som i sig är brottsliga, vilket gör det till ett svårt problem för Polisen att hantera. Är beteendet inte olagligt kan personerna inte lagföras.
Därför behövs det en ny brottsrubricering för att täppa till en lucka i lagstiftningen, åtminstone ur SKR:s synvinkel. Otillåten påverkan skulle kunna liknas vid olaga förföljelse eller grov fridskränkning där det också förekommer systematiska kränkningar mot en och samma person under en längre tid.
Även om otryggheten påverkar alla delar av samhället - inte bara kommuner och regioner - är det tydligt att vissa grupper blivit mer utsatta än andra. Redan 2017 rapporterade Sveriges Radio om en fördubbling av hot och våld mot socialsekreterare i Kalmar. Tidigare i år rapporterade Dagens Samhälle att var femte medarbetare inom socialtjänsten i Göteborg varit utsatt för hot eller påtryckningar.
Den omfattande desinformationskampanjen som riktats mot socialtjänsten under året har gjort otryggheten inom den specifika gruppen ännu mer påtaglig. Socialsekreterare som fattar beslut om omhändertagande av barn möter nu en helt annan vardag där risken att bli hotad, förföljd eller uthängd på internet alltid finns under ytan.
Otillåten påverkan förekommer däremot inte bara inom kommuner och regioner. Brottsförebyggande rådet (Brå) har tidigare visat att liknande beteende även riktas mot myndigheter och näringsliv. Och även om det förekommer är det svårt att mäta hur utbrett det faktiskt är. Det ligger i sakens natur att mörkertalet kan vara större än vad de rapporter som finns gör gällande.
”Det ligger i sakens natur att mörkertalet kan vara större än vad de rapporter som finns gör gällande.”
Den tänkta brottsrubriceringen innebär emellertid en lagteknisk svårighet. Det är svårt att särskilja en brottslig handling från något som enbart väcker obehag hos den enskilde. När beslut fattas i känsliga frågor som påverkar människors liv kommer besluten - oavsett om de är korrekta - tyvärr att väcka starka känslor. Det betyder inte att beslutsfattare ska behöva finna sig i att bli förolämpade, men så krass är verkligheten. Det är inte säkert att ny lagstiftning kan ändra på det.
Samtidigt är det viktigt att lagstiftningen håller jämna steg när samhällsklimatet hårdnar. Av allt att döma är otillåten påverkan ett reellt problem som behöver uppmärksammas. Därför är det bra att SKR lyfter upp frågan på bordet.
Om hoten mot offentlig personal lämnas obevakade riskerar både tystnadskultur och självcensur att sprida sig. Det är så brottsligheten kan bli systemhotande, när den utövar makt över tanken i myndighetsutövningen.
